 |
Snitt genom en por i skalet av ett sköldpaddsägg. Skalet ligger vinkelrätt mot bildens plan och lodrätt. Sköldpaddsägg tar upp syre genom porer i skalet på samma sätt som hönsägg. Svepelektronmikroskopisk bild. Courtesy of Nanoworld at the University of Queensland. |
|
Hur gör man egentligen för att andas när man ligger innesluten i ett ägg med hårt skal? Ett fågelägg innehåller nästan allting som ett embryo behöver för att utvecklas till en färdig fågelunge. Det enda som inte får plats i ägget
är syrgas. Men äggskalet fullt av mikroskopiskt
små porer genom vilka gaser av olika slag kan passera in och ut ur
ägget.
Genom porerna tar kycklingfostret upp det syre som den behöver. Genom porerna kan fostret också göra sig av med den koldioxid som bildas som en avfallsprodukt. Gaserna transporteras med s.k. diffusion. Diffusion drivs av normalt av koncentrationsskillnader, för gaser egentligen av s kallade partialtryckskillnader. Eftersom fostret förbrukar syre blir syrekoncentrationen, och d”rmed partialtrycket f–r syre, lägre inuti ägget än utanför och syremolekyler diffunderar därför in i ägget. Ett vanligt hönsägg har ungefär 10 000 porer! Varje por har en diameter på 0,017 millimeter och
den totala porytan på ett ägg är 2,3 kvadratmillimeter.
Ett hönsägg ruvas i ungefär 21 dagar. Under den här tiden tar ägget upp syre, samtidigt som det avger koldioxid och vattenånga till omgivningen. Det är ganska stora mängder gas det handlar om. Sammanlagt tar ägget upp 6 liter syre och avger 4,5 liter koldioxid. Eftersom skalets porer släpper igenom alla slags gaser, förlorar ägget också en hel del vatten i form av vattenånga, totalt 11 liter vattenånga. Vid äggets trubbiga ände finns en ficka med luft. Det är denna luftkammare som syns som en fördjupning på ett kokt ägg. Luftkammaren ligger mellan de båda skalmembranerna och ökar i storlek allteftersom vatten avdunstar från ägget. De båda skalmembranerna finns under skalet runt hela ägget och syns när man skalar frukostägget, men de ligger tätt ihop utanför luftkammaren. Texten forts”tter under bilden.
 |
H–ns”ggets uppbyggnad. Innerst syns gulan. Det ”r den som ”r ”ggcellen och den ”r omgiven av det mycket tunna vitellinmembranet. St–rre delen av gulan ”r fylld av upplagrad n”ring Ât embryot i form av t”tt packade gulekorn. ÷verst syns ett gulefattigt omrÂde som kallas f–r groddskivan (vit p bilden). I den finns ”ggets k”rna och det ”r den som utvecklas till ett embryo i ett befruktat ”gg. Groddskivan syns som en vit fl”ck p gulans yta. I –vrigt bestÂr gulan av flera lager av omv”xlande vitaktig gula (klart gul p bilden) och gulare gula (m–rkare p bilden). Den vitaktiga gulan bildar en pelare under groddskivan. Utanf–r gulan finns vitan som även den utg–r ett f–rrÂd av n”ring och vatten Ât embryot. Vitan fungerar ocks som en kudde som skyddar det tidiga embryot frÂn st–tar. Dessutom har vitan bakteried–dande egenskaper. Den innehÂller ett enzym, lysozym, som bryter ner cellv”ggarna hos mÂnga bakterier. Vitan bestÂr av flera lager med omv”xlande tr–gflytande och mera l”ttflytande vita. Den tr–gflytande vitan n”rmast gulan bildar de bÂda ”ggsnoddarna (m–rkt grÂa) som fungerar som fj”drande upph”ngningsanordningar f–r gulan. Utanf–r vitan finns de bÂda tunna skalmembranerna som ligger t”tt ihop under skalet, utom i ”ggets trubbiga ”nde. H”r finns luftkammaren mellan de bÂda skalmembranerna (se texten). Ytterst ligger skalet (brunt p bilden) som till stor del bestÂr av kalciumkarbonat. Skalet ”r perforerat av en m”ngd sm porer. Gulan har l”gst densitet ("t”thet") i omrÂdet kring groddskivan och h–gre vid den motsatta polen. Om man v”nder ett ”gg som ligger p sidan kommer gulan d”rf–r att lÂngsamt vrida sig tills groddskivan Âter ligger –verst. Modified after Ivy Livingstone. Courtesy of and copyright BIODIDAC. |
|
Ett kycklingfoster kan förstås inte andas genom lungorna. Det har ju inga fungerande lungor ännu. I stället tar det upp syret med hjälp av en av fosterhinnorna. Inuti ägget ligger kycklingfostret omgiven av flera fosterhinnor. En av dessa hinnor kallas allantois. Allantois växer ut som en utbuktning från fostrets tarm. Först är allantois en ihålig blåsa, sedan ligger den som en tillplattad
ballong längs skalets insida, där den v”xer ihop med en utanf–r den liggande fosterhinna som kallas korion. Det är här gasutbytet sker. Blod från kycklinfostret cirkulerar ut i allantois, tar upp syre och avger koldioxid. Det syrerika blodet strömmar sedan tillbaka in till fostret.
Under den sista utvecklingstiden händer det mycket i ägget. Ungefär 28 timmar innan kläckningen pickar kycklingen hål på äggets luftkammare, som nu ökat i volym till cirka 10 milliliter. Nu börjar lungorna långsamt att fungera och kycklingen kan andas av den luft som finns i luftkammaren. Under en övergångsperiod får
den syre både via lungorna och via allantois. Sedan börjar kycklingen picka hål på äggskalet. Medan den kämpar för att ta sig ut ur skalet, övergår den till att andas endast med hjälp av lungorna.
L”s om hur ”gget bildas i h–nan, om de st–rsta fÂgel”ggen och om tvillingar hos h–ns p andra sidor.
Referenser
Texten har uppdaterats och utökats år 2013 av Anders Lundquist.
R.L. Dorit, W.F. Walker Jr och R.D. Barnes: Zoology (Saunders, 1991).
H.W. Manner: Elements of comparative vertebrate embryology (Macmillan, 1964).
A. Reizis1, I. Hammel2 och A. Ar: Regional and developmental variations of blood vessel morphometry in the chick embryo chorioallantoic membrane (Journal of Experimental Biology 208:2483-2488. 2005).
K. Schmidt-Nielsen: Animal physiology (5:e upplagan, Cambridge University Press, 1997).
W. Shumway och F.B. Adamstone: Introduction to vertebrate embryology (5:e upplagan, Wiley, New York, 1962).
Till början på sidan
Till "Artiklar om djur"
|
