|
Schimpanser skyr vatten och man har trott att de inte kan simma. Man kan hålla dem innestängda bara med hjälp av en vattengrav. De har ingen medfödd simförmåga. Men de kan lära sig simma och till och med att doppa huvudet under vattnet. Se på videon ovan. From YouTube, courtesy of New Scientist. |
|
Kan alla däggdjur simma? Man kan naturligtvis inte ge ett säkert svar på denna fråga. Simkunnigheten har bara testats hos ett fåtal av alla landlevande däggdjursarter. Men man kan ändå diskutera frågan utifrån den kunskap som finns.
En del tror att det finns däggdjur som inte kan simma. Andra menar att alla däggdjur kan simma. Akvatiska djur, till exempel sälar och valar, simmar och dyker naturligtvis bra, liksom halvakvatiska djur, till exempel bävrar, bisamråttor och uttrar.
|
Katter brukar inte gilla vatten. Men de simmar utmärkt. From YouTube, courtesy of JMC video. |
|
De flesta däggdjur kan troligen simma spontant
Problemet gäller landdäggdjuren. Många av dem simmar spontant, utan att behöva lära sig. I vattnet använder de i regel samma gångarter som de använder på land med benen rakt under kroppen, så kallat hundsim. Så vitt jag kunnat se har man, med fåtal undantag, inte hittat några landdäggdjur som saknar förmågan att simma spontant. Men en mängd djur har ju inte testats. Undantagen är giraffen, människan och människoaporna. Giraffens simkunnighet är oklar. Människor måste lära sig att simma. Spädbarn kan hålla andan under vattnet ("babysim"), men de simmar inte upp till ytan. Man har nu också visat att schimpanser och orangutanger kan lära sig att simma, se videon överst på denna sida. Intressant nog simmar de inte hundsim. Schimpansers armrörelser påminner om crawl, deras benrörelser om bröstsim.
Varför måste människor lära sig simma?
Varför måste människor lära sig att simma? En möjlig orsak är vår upprätta kroppsställning. När fyrfota däggdjur ligger i vattnet, hamnar kroppen i vågrätt läge. Då blir det lättare för dem att simma med hjälp samma gångarter som används på land. En människa som hamnar i vattnet har svårare att hålla huvudet över vattenytan och måste använda andra rörelsemönster vid simning än vid gång på land.
|
Fladdermöss kan simma. De flyger genom vattnet. From YouTube, courtesy of Aditya Mitra. |
|
Tre osannolika simmare
Förvånande nog kan fladdermöss simma genom att slå med vingarna. Och elefanter, är utmärkta simmare, som använder snabeln som snorkel. Läs om simmande elefanter på en annan sida. Till och med sengångare kan simma.
|
Sengångare rör sig märkligt nog snabbare när de simmar, än när de klättrar i träden. From YouTube, courtesy of BBC. |
|
Om vattenapeteorin (littoralhypotesen)
Enligt den så kallade vattenapeteorin eller littoralhypotesen har människan under sin evolution levt nära vatten, anpassat sig till att simma och dyka och därigenom kunnat utnyttja nya näringskällor. Det finns anatomiska och fysiologiska argument för denna teori, men också många sådana argument som talar emot den. Teorin har inte vunnit genklang. Fossilfynden tyder på att de olika människoarterna under loppet av sin evolution levt i ett varierande landskap med varierande klimat, tidvis i skog, tidvis på savann och tidvis i ett blandat landskap. Men det finns också fossilfynd som visar att människoarter, åtminstone vissa populationer under vissa perioder, levde i närheten av vatten och hämtade föda därifrån. Med tanke på den begränsade kunskap som finns om människans evolution kan man inte utan vidare förkasta vattenapeteorin.
Referenser
R. Bender and N. Bender: Swimming and diving behavior in apes (Pan troglodytes and Pongo pygmaeus). First documented report (American Journal of Physical Anthropology 152:156-162, 2013).
A. I. Dagg and D. E. Windsor: Swimming in northern terrestrial mammals (Canadian Journal of Zoology 50:117-130, 1972).
J. Gabbatiss: The strange experiments that revealed most mammals can swim (BBC Earth, 21 March 2017).
Till början på sidan
Till "Djurfakta"
|
