|
Videon visar en groda som andas. Den ventilerar munhålan med hög frekvens genom att sänka och höja dess golv. Lungorna ventileras inte lika ofta. Då lungorna fylls, ser man en ryckning i kroppsväggen. Utbyte av syre och koldioxid sker både i munhålan ock i lungorna. From YouTube, courtesy of Dr N Kimura. |
|
Människor kan inte blåsa upp sig genom att upprepade gånger pumpa in luft i lungorna, även om man kan träffa på en och annan bildligt talat uppblåst person. Grodor och paddor kan däremot blåsa upp sig, härav uttrycket "uppblåst som en groda". Förklaringen till detta är att däggdjur och groddjur andas på helt olika sätt.
Däggdjur andas in med en sugpump
Orsaken till att vi däggdjur inte kan blåsa upp oss är att vi vid inandning suger in luft i lungorna genom att utvidga dem och skapa ett undertryck i dem, så kallad undertrycksandning. Det är därför omöjligt för oss att andas in två gånger i följd utan mellanliggande utandning. Dessutom kan vi inte utvidga brösthålans och bukhålans väggar särskilt mycket. Därmed sätts en gräns för hur mycket luft vi kan ta in i lungorna. Människor kan dock något lite öka lungvolymen genom att pressa luft från munhålan och svalget ner i lungorna. Detta är dock inte ett normalt beteende, utan måste läras in. Läs om hur människan och andra däggdjur andas och om vitalkapaciteten på andra sidor.
Grodor och paddor andas in med en tryckpump
Grodor och paddor suger aldrig in luften i lungorna. De pressar alltid in den, så kallad övertrycksandning. De har faktiskt ärvt samma munhålepump (egentligen buccalpump) som fiskarna ventilerar sina gälar med. Det finns emellertid flera olika varianter hos olika stjärtlösa groddjur. Texten fortsätter under bilden.
 |
Bilden visar schematiskt hur en groda andas. Den förklaras i huvudtexten nedan. Modified image. Courtesy of Mokele from Wikimedia Commons under GNU Free Documentation License. |
|
Hur grodor ventilerar sina lungor
Här beskrivs en typisk grodandning med ledning av numren på den schematiska bilden ovan. Vid (1) är grodan i utgångsläget. Vid (2) är näsborrarna öppna och glottis (röstspringan) i struphuvudet mellan munhålan och lungorna stängd. Grodan utvidgar munhålan med hjälp av muskler (röd pil). Då sjunker trycket i munhålan så att frisk luft sugs in i den genom näsborrarna (blå pil). Vid (3) är näsborrarna stängda och glottis öppen. Grodan trycker då ihop munhålan med hjälp av muskler så att trycket i den blir högre än i lungorna (röd pil). Då pressas den friska luften in i de elastiska lungorna (blå pil).
Vid (4) är fortfarande näsborrarna stängda och glottis öppen. Munhålemusklerna har slappnat av. Eftersom trycket då blir högre i lungorna än i munhålan, pressas lungornas använda syrefattiga luft in i munhålan (blå pil). Lungorna fungerar då som vore de öppnade uppblåsta elastiska ballonger. Ofta bidrar även kroppsväggens muskler, som pressar ihop lungorna, till deras tömning. Munhålan utvidgas då (röd pil). Vid (5) är näsborrarna öppna och glottis stängd. Munhålan trycks då ihop med hjälp av muskler (röd pil) så att den använda syrefattiga luften pressas ut genom näsborrarna (blå pil). Vid (6) är vi tillbaka i utgångsläget.
Vid (4) pressar en del groddjur utandningsluften genom munhålan och direkt ut genom näsborrarna. Då hoppar de över (5). Många groddjur pumpar mellan andetagen luft ut ur och in i munhålan, där ett visst syreupptag sker, se videon överst på denna sida. Texten fortsätter under videon.
|
Denna video visar de ovan beskrivna andningsmekanismerna hos en groda med hjälp av rörliga bilder. From Youtube, courtesy of R y s z a r d Z ab k o w s k i . |
|
Konsten att blåsa upp sig
Varför kan då grodor och paddor blåsa upp sig? I och med att de andas genom att skapa ett övertryck, kan de stänga glottis i struphuvudet efter en inandning, ta in ny luft i munhålan genom näsborrarna och andas in en gång till, utan mellanliggande utandning. Eftersom deras revben är korta, medan lungorna och kroppsväggen är elastiska, kan de på så sätt blåsa upp hela kroppen. Paddor gör så, om man försöker dra upp dem ur sina jordhålor, vilket leder till att de fastnar och blir svåra att avlägsna. Texten fortsätter under videon.
|
Den här kväkande grodhanen blåser upp sin strupsäck så att den ser ut att bli större än grodans kropp. Se vidare huvudtexten nedan. From Youtube, courtesy of Martin Jansen. |
|
Strupsäckar och kväkande
Grodhanar och paddhanar har en eller två strupsäckar, som under lektiden blåses upp med hjälp av lungorna eller munhålan. I samband med detta kväker de. Strupsäckarna ökar kanske kväkandets ljudstyrka genom så kallad resonans. Alternativt gör de bara att hanen ser mer imponerande ut. En rolig spekulation är att stjärtlösa groddjur behållit den relativt ineffektiva övertrycksandningen, eftersom den gör att de kan producera mycket starka läten, nödvändiga för att honor och hanar ska träffas under lektiden.
Groddjur har tre olika andningsorgan
Vuxna groddjur andas inte bara genom lungorna utan också genom huden, särskilt under vatten. Dessutom fungerar, som nämnts ovan, munhålan som ett extra andningorgan i luft. Läs om hur groddjurs blodomlopp är anpassat till hudandning på en annan sida.
Referenser
R. W. Hill, G .A. Wyse, and M. Anderson: Animal Physiology (3rd ed, Sinauer, 2012 ).
K. V. Kardong: The vertebrates (5th ed, McGraw-Hill, 2009).
P. Willmer, G. Stone, and I. Johnston: Environmental Physiology of Animals (2nd ed, Blackwell, 2005).
Till början på sidan
Till "Djurfakta"
|
