|
Plattmaskar
Videon ovan visar hur virvelmaskar (planarier) rör sig. Dessa plattmaskar glider fram över underlaget på en yta av slem som de själva producerat. Den framåtdrivande kraften åstadkoms av en mängd cilier (flimmerhår) som sitter på buksidans hudceller. Virvelmaskar har också under huden ett muskellager med cirkulärt anordnade fibrer och ett med längsgående fibrer. Muskulaturen kan, i synnerhet hos stora virvelmasksarter, hjälpa till att driva masken framåt. Innehållet i masken fungerar då som ett så kallat hydrostatiskt skelett, en vätskebehållare som kan ändra form, men inte volym. En mask kan göra kroppen längre och smalare, när den drar ihop den cirkulära muskulaturen, eller kortare och tjockare, när den drar ihop den längsgående muskulaturen. Tendenser till ett sådant rörelsemönster syns i filmen. Texten fortsätter under videon.
Daggmaskar
Videon ovan visar hur en daggmask förflyttar sig. Daggmaskar har ett hydrostatiskt skelett och förflyttar sig enbart med hjälp av cirkulär och längsgående muskulatur, inte med cilier. När maskens bakände har fäste i underlaget och framänden förlängs och smalnar, så kommer framänden att transporteras framåt. Om framänden sedan får fäste i underlaget och bakänden förkortas och tjocknar, så kommer bakänden att transporteras framåt. Hos daggmaskar underlättas rörelserna av att maskarna är segmenterade och försedda med borst. Segmenteringen gör att kroppen blir uppdelad i flera vätskebehållare som ligger i rad och kan arbeta oberoende av varandra. Borsten ger masken fäste mot underlaget.
Det "kameraskygga" djuret, som hoppar ut ur bilden när pratbubblan dyker upp, är en hoppstjärt (ordningen Collembola bland insekterna). Hoppstjärtarna är en ursprunglig insektsgrupp med egenartad uppbyggnad. De har inte vingar och är försedda med en hoppgaffel på undersidan av bakkroppen. När de sprätter ut hoppgaffeln kan de hoppa upptill 10 cm. I den övre delen av marken, förnaskiktet, kan det kan förekomma mer än 1 000 exemplar i en liter förna. De lever bland annat på multnande växtdelar och svampmyceler.
Läs om hur djur flyger, simmar och kryper och om hur djur går, springer och hoppar på andra sidor. Videos from YouTube, courtesy of Morganna Eirisa (flatworms) ann JG Wildlife (earthworm).
Referenser
R. C. Brusca och G. J. Brusca: Invertebrates (Sinauer, 2nd ed, 2003).
Till början på sidan
Till "Djurfakta"
|
