|
Även lejon måste sova, liksom skalder: "... till sin ungdoms drömland har han nått, / sover ganska gott, / det är skönt för skalder att få sova." (Gustaf Fröding: "Skalden Wennerbom"). Läs om sömn i svaret nedan.
Människor som drabbas av den sällsynta ärftliga sjukdomen fatal familjär insomni kan inte sova. Sjukdomen tycks leda till skador i en hjärndel som kallas thalamus. Den är dödlig. Det kan mycket väl vara sömnlösheten i sig som leder till döden, men detta är inte klarlagt. Råttor och hundar, som inte får sova, dör i varje fall så småningom. En frivillig person som var vaken under 11 dygn var i mycket dålig psykiskt tillstånd efteråt, men fick inga bestående skador. Vi överlever uppenbarligen inte utan sömn. Det finns flera intressanta hypoteser, men det är fortfarande inte fullständigt klarlagt varför vi inte kan leva utan sömn. Copyright 1996 Corel Corporation. |
|
Vad händer i kroppen när man sover? Vilka funktioner har sömnen?
Man vet mycket om sömnen, men man är ännu inte klar över dess funktioner. På senare år har man dock fått en betydligt bättre uppfattning om dess betydelse.
Sömn är en förändring i hjärnans aktivitet som åtföljs av sänkt medvetandegrad. Sömnen skiljer sig från medvetslöshet främst genom att den som sover kan väckas. Det finns två typer av sömn: REM-sömn och NREM-sömn (icke-REM-sömn). Under loppet av en normal natt omväxlar NREM-perioder med REM-perioder. Sömntyperna kan identifieras genom att de har olika typer av EEG. I ett EEG (elektroencefalogram) mäter man hjärnans elektriska aktivitet med hjälp av elektroder på huvudet. REM-sömnen kännetecknas dessutom av snabba ögonrörelser ("Rapid Eye Movements") och av att alla skelettmuskler är starkt hämmade, utom andningsmusklerna och de muskler som styr ögonens rörelser. Drömmar äger för det mesta, men inte alltid, rum under REM-sömn.
NREM-sömnen kan, baserat på EEG, delas in i fyra stadier av olika djup sömn. Under en typisk period med NREM-sömn blir sömnen successivt allt djupare tills det att man når stadium 4. Efter ett tag återgår man successivt till stadium 1. Därefter följer en period med REM-sömn och sedan vidtar en ny period med NREM-sömn. Under en normal natt genomgår man fyra till fem cykler, vardera bestående av en NREM-period och en REM-period. NREM-sömnens stadier 3 och 4 kallas djupsömn.
Det sker många förändringar ute i kroppen medan man sover. Ämnesomsättningen avtar något. Pulsen och andningen minskar också något och kroppstemperaturen sjunker. Det sker också förändringar i blodets halter av en rad olika hormoner.
Särskilt intressant är att insöndringen hormonet melatonin från tallkottkörteln ökar under sömn och minskar under den vakna perioden. Hos dagaktiva djur är melatoninhalten i blodet högst nattetid, hos nattaktiva under dagen. Melatoninhalten i blodet regleras av kroppens överordnade biologiska klocka, som finns i hypotalamus i mellanhjärnan. Melatoninet reglerar många dygnsrytmer i kroppen, bland annat sömnrytmen. Växlingen mellan sömn och vakenhet styrs också av flera andra faktorer, bland annat av det så kallade retikulära aktiverande systemet, RAS. RAS är ett vida spritt nätverk i hjärnstammen, som påverkar centra i andra hjärndelar, bland annat hypothalamus och delar av storhjärnan. Läs mer om tallkottkörteln och melatonin på en annan sida. Texten fortsätter under bilden.
 |
Schematisk genomskinlig bild av människans hjärna sedd från vänster (vänstra bilden) och bakifrån (högra bilden). Tallkottkörteln (epifysen, pinealorganet) är rödfärgad. Hjärnans huvuddelar är utmärkta: storhjärnan (cerebrum), mellanhjärnan (diencephalon), mitthjärnan (mesencephalon), hjärnbryggan (pons), lillhjärnan (cerebellum) och förlängda märgen (medulla oblongata). Tallkottkörteln är en liten utbuktning från mellanhjärnans tak belägen djupt ner i fåran mellan storhjärnhalvorna, hemisfärerna. Modified image. Courtesy of Life Science Databases (LSDB) under this CC License. |
|
En annan faktor som påverkar vakenhet och sömn är adenosin. Adenosin fungerar som en transmittorsubstans i hjärnan. Transmittorsubstanser frisläpps av en nervcell i en så kallad synaps, för att sedan påverka en annan nervcell genom att binda till mottagare, receptorer, på den senares cellmembran. Adenosin utlöser sömn. De stimulerande ämnena koffein (i kaffe och te) och teobromin (i te) binder till adenosins receptorer och hämmar därigenom dess effekt. Det är därför som kaffe och te gör oss vakna eller till och med sömnlösa.
Man har upptäckt tillstånd som kan betecknas som eller liknar sömn hos fiskar, bananflugor och rundmaskar, till och med hos maneter. Kanske är det så att betydligt fler djur sover än man trodde tidigare, inte bara bland ryggradsdjuren, utan också bland de ryggradslösa djuren. Det skulle mycket väl kunna vara så att sömn är nödvändig för alla djur med en någorlunda välutvecklat nervsystem. REM-sömn har dock bara påvisats hos däggdjur och fåglar, eventuellt också hos kräldjur.
 |
Det här diagrammet visar de olika stadierna av sömn under en natt. Det finns fyra stadier av allt djupare NREM-sömn. Stadium 1 och 2 kallas lättsömn, stadium 3 och 4 djupsömn. Perioder med djupsömn växlar med perioder med REM-sömn och korta vakna perioder. Andelen djupsömn är större hos barn och ungdomar än hos äldre personer. Courtesy of RazerM from Wikimedia Commons under this GNU License. |
|
Hos många fåglar och flera arter av sälar och valar har man påvisat så kallad unihemisfärisk sömn. Den ena storhjärnshalvan (hemisfären) är då försänkt i sömn och uppvisar ett EEG typiskt för sömn. Den andra är vaken och uppvisar ett EEG typiskt för vakenhet. I regel är det ena ögat öppet och det andra stängt. Djuren kan omväxlande sova med den vänstra och den högra hjärnhalvan.
Unihemisfärisk sömn ger djur stora fördelar. Fåglar kan få sin nödvändiga sömn, samtidigt som de med det öppna ögat kan hålla utkik efter farliga predatorer. Om omgivningen är säker kan de övergå till normal sömn, som är mera tidsbesparande. Flyttande fåglar kan flyga längre sträckor, utan att göra uppehåll för sömn. Detta är särskilt viktigt för landfåglar som flyger långa sträckor över vatten, där de inte kan göra flyguppehåll. Marina däggdjur kan sova, samtidigt som de med jämna mellanrum går upp till ytan för att andas och dessutom håller utkik efter faror i omgivningen. De kan också simma medan den ena hjärnhalvan sover.
Man är faktiskt inte helt klar över vad sömnen har för funktioner. Men forskningsområdet utvecklas snabbt. Många hypoteser har lagts fram. Djupsömn och REM-sömn har sannolikt olika funktioner. Man tror att sömnen behövs för att hjärnan ska återhämta sig efter den vakna perioden, till exempel genom att bilda kemiska ämnen, som det har blivit brist på, eller att avlägsna restprodukter och gifter, som ansamlats. Man har fått allt starkare belägg för att sömnen behövs för att upprätthålla, bearbeta och långtidslagra minnen och därmed för att underlätta inlärning. Sömnen anses också vara nödvändig för att immunsystemet ska fungera normalt. Man har antagit att sömnen gör att kroppen sparar energi under den period av dygnet, då man ändå inte kan vara aktiv. I så fall skulle sömnen motsvara björnens vinterdvala, fast på dygnsbasis och inte lika energibesparande. Men detta kan inte vara den enda funktionen. Sömnen har sannolikt flera eller alla av de nämnda funktionerna, troligen också andra.
Läs mer om sömn på engelska på "BrainFacts.org". 2013, 2016, 2017.
Anders Lundquist
Till början på sidan
Drömmer djur när de sover?
Det kommer vi aldrig att kunna ta reda på, eftersom djuren inte kan tala! Vad vi vet är att REM-sömn ("rapid eye movement sleep") förekommer också hos andra djur än människan. Under loppet av ett sovpass omväxlar REM-sömn med NREM-sömn. Hos människor äger drömmar för det mesta rum under REM-sömnen. Det faktum att kroppsfunktionerna under REM-sömn ändras på ett likartat sätt hos människor och andra däggdjur skulle rimligen kunna tolkas så att de andra djuren drömmer. Hos katter med en speciell typ av hjärnskada kan man se att de rör sig under REM-sömnen, som om de gjorde de rörelser de drömmer om. Varje hundägare vet ju också att hundar kan röra sig under sömnen och vi vill gärna tolka det som om hunden drömmer. Men, än en gång, vi kan inte säkert veta om andra djur än människan kan drömma. 2000, 2013.
Anders Lundquist
Till början på sidan
Jag har sett att daggmaskar ligger stilla på dagarna och undrar om de kan sova? Kan encelliga varelser sova? Kan våra celler i kroppen sova?
Sömn definieras genom förändringar i hjärnans eller nervsystemets elektriska aktivitet. För sömn krävs ett nervsystem. Enskilda celler kan inte sova. Många encelliga organismer kan ha olika typer av vilstadier, men det är inte sömn.
Förr trodde man att sömn bara fanns hos ryggradsdjur. Men man har nu påvisat sömnliknande tillstånd även hos många ryggradslösa djur. Man kan inte utesluta att daggmaskar genomgår sömnliknade viloperioder, men vad jag vet har man inte undersökt detta. Läs mer mer om sömn hos människan och andra djur ovan på denna sida. 2019.
Anders Lundquist
Till början på sidan
En elev till mig undrar hur hajen gör när den ska sova. Tacksam för svar!
Man vet inte om hajar sover eller inte. En del hajar har viloperioder, då de inte rör sig. Men man vet inte om de då sover på samma sätt som människor och andra däggdjur. De skulle kunna vara så att deras hjärnaktivitet förändras på något sätt som liknar däggdjurens sömntillstånd. Men de kan också vara helt vakna. Man har dock upptäckt sömn och sömnliknande tillstånd hos hos flera olika djurgrupper, till och med hos flugor. Det är möjligt att sömn förekommer hos alla eller de flesta djur med hjärnor.
En del hajar simmar ständigt. Detta utesluter i och för sig inte möjligheten att de sover med ena hjärnhalvan, så kallad unihemisfärisk sömn. Men återigen så vet man inte. Läs om unihemisfärisk sömn ovan på denna sida. 2018.
Anders Lundquist
Till början på sidan
Till "Svar på frågor"
|
