 |
En grupp fläktarbin (Apis mellifera) står på flustret med huvudet vänt mot kupans ingång och fläktar med vingarna. Detta skapar en luftström ut ur kupan. Luften i kupan ersätt då av svalare inströmmande luft som kyler ner kupans inre med vaxkakorna. Courtesy of Ken Thomas, in the public domain. |
|
Vi människor tycker om att ha det varmt och skönt hemma, men vi är inte de enda som klarar av att hålla en jämn innertemperatur i vår bostad. En av djurvärldens mest intressanta lösningar på detta problem hittar man hos vårt vanliga honungsbi. För att deras larver, som ligger i vaxkakornas sexkantiga celler, ska utvecklas normalt krävs det att kupan håller en jämn temperatur på cirka 32-36 °C. Temperaturen måste hållas inom detta temperaturområde. I bisamhället finns många arbetare med speciella uppgifter. En del av dessa bin är väldigt viktiga för att hålla en jämn inomhustemperatur i kupan.
Om det blir för kallt samlas bina i en svärm inuti kupan. Varje bi kan producera extra värme med hjälp av sina flygmuskler. Flygapparaten låses och flygmusklerna i mellankroppen dras ihop så att de motverkar varandra, vilket gör att vingarna rör sig. Muskelarbetet ger emellertid en ökad värmeproduktion. Ett bisamhälle kan producera tre gånger så mycket värmeenergi per kilo och timme som en vasaloppsåkare. Om man sedan betänker att en kupa innehåller 4-7 kg bin (40 000-70 000 individer), kan man kanske förstå att de klarar av att hålla en hög temperatur i kupan, fastän termometern kryper under fryspunkten. Läs om hur flygmusklerna fungerar på en annan sida.
Kupan kan inte bara råka ut för nedkylning, utan också för överhettning, till exempel under en het sommardag. Bina kan då med flera åtgärder sänka temperaturen i kupan.
- Speciella fläktarbin placeras vid ingången. Alla dessa bin står med sina huvuden mot ingången och fläktar med vingarna. Detta suger ut luft ur kupan och skapar därmed en vind inuti kupan. Bina står bara på ena sidan av ingången, så att luftströmmen kan gå in i kupan på den andra sidan.
- Fläktarbin placeras på andra sidan av kupans ingång, men med huvudena vända utåt. Dessa bin förstärker den inåtgående luftströmmen.
- Vattensamlande bin rekryteras. Dessa bin hämtar vatten utifrån och sprider vattnet över vaxkakornas celler. När vattnet sedan avdunstar kyls cellerna effektivt, eftersom det krävs mycket värmeenergi för att förvandla vattnet till vattenånga. Luftströmmen genom kupan underlättar vattnets avdunstning.
- Bin samlas utanför kupan i en svärm som hänger i flustret som ett stort svart skägg. Detta gör de för att inte värmen från bin i kupan ska höja dess innertemperatur. Tyvärr kan bina inte arbeta under tiden, så denna åtgärd tas endast till i nödfall.
Med dessa fyra kylmetoder kan bina hålla en konstant temperatur i kupan till och med när utomhustemperaturen närmar sig +50 °C.
Bisamhället fungerar, märkligt nog, som en jämnvarm ("varmblodig") superorganism. Notera att det använder samma metoder som vi människor för att bibehålla en nästan konstant temperatur. Hos oss handlar det om frossbrytningar (d.v.s. muskelarbete som inte leder till kroppsrörelser), avdunstning av svett och användning av fläktar.
Läs mer om hur binas och getingarnas samhällen fungerar på en annan sida.
Referenser
Texten har uppdaterats och utökats år 2013 av Anders Lundquist.
L. P. Belzunces, R. Vandame och X. Gu: Modulation of honey bee thermoregulation by adrenergic compounds (NeuroReport 7:1601-1604, 1996).
Å. Hansson: Bin och biodling (1:a upplagan, LT:s förlag, 1980).
R.W. Hill, G.A. Wyse, and M. Anderson: Animal Physiology (3rd ed, Sinauer, 2012).
Till början på sidan
Till "Artiklar om djur"
|
