 |
En pärlbåt, en bläckfisk tillhörande släktet Nautilus. Courtesy of Nick Dakin. |
|
Fotografiet visar en pärlbåt (släktet Nautilus), den sista kvarlevande av en fordom blomstrande stam. Så ser alltså ägaren ut till skalet på sidan Artiklar om djur. Nautilus är en bläckfisk med yttre skal. Skalet har en intressant funktion. Det är fyllt med luft och ger Nautilus hjälp att hålla sig svävande i vattnet.
Nautilusarterna lever i Stilla havet och Indiska oceanen. Flera grupper av bläckfiskar med raka eller spiralformade skal var vanliga under tidigare geologiska epoker och deras skal återfinns ofta som fossil ("ortoceratiter", ammoniter och belemniter). Nautilus är den enda nu levande bläckfisken med yttre skal. Hos andra nutida bläckfiskar med skal finns skalet inne i djuret och syns inte utifrån. Texten fortsätter under bilden.
 |
I det här längdsnittet av ett Nautilusskal syns alla de luftkamrar som anläggs en efter en när djuret växer. Mitt i varje kammarvägg syns en upphöjning. Varje upphöjning innehåller ett hål som perforerar skiljeväggen. Från bläckfiskens kropp går en sträng av levande vävnad genom hålen och alla kamrarna. Det är denna vävnadssträng som absorberar vätskan i kamrarna så att de blir fyllda med luft. Se vidare texten nedan. Courtesy of J. Houseman and copyright BIODIDAC. |
|
Bläckfiskarnas skal fungerar (precis som fiskarnas simblåsa) som en flythjälp. Skalet innehåller nämligen kammare som bläckfisken fyller med luft. En kammare är först fylld med vävnadsvätska. Bläckfisken pumpar sedan med en energikrävande process ut löst salt, natriumjoner och kloridjoner, ut ur kammaren. Den koncentrationsskillnad, som då uppkommer, gör att vatten följer efter saltet genom så kallad osmos. När vattnet försvinner, sjunker trycket i kammaren, vilket leder till att bubblor av syrgas och kvävgas bildas, precis som trycket sjunker och bubblor av koldioxid bildas, när man öppnar en flaska med läsk. Till slut är nästan hela kammaren fylld med luft.
Fördelen med att ha ett skal som flythjälp är att det inte, som en simblåsa, pressas ihop av trycket (som ju ökar med djupet under havsytan). En nackdel med skal är att de väger mycket mer än simblåsor. En annan nackdel med skal att de inte fungerar på stora djup, där vattentrycket blir så stort att skalet krossas. Fiskar med simblåsor kan fylla simblåsorna med gas upp till flera hundra atmosfärers tryck, så att de motstår vattentrycket på mycket stora djup. Men även för fiskarna finns det en nedre gräns, under vilken simblåsor inte fungerar.
Läs mer om Nautilus och om fiskars simblåsor på andra sidor. 2000, 2013.
Referenser
Texten har uppdaterats och utökats år 2013.
R.W. Hill, G.A. Wyse, and M. Anderson: Animal Physiology (3rd ed, Sinauer, 2012).
K. Schmidt-Nielsen: Animal physiology (5:e upplagan, Cambridge University Press, 1997).
P.C. Withers: Comparative Animal Physiology (Saunders College Publishing, 1992).
Till början på sidan
Till "Djurfakta"
|
