Till vänster en husfluga (Musca domestica), till höger jorden fotograferad från rymden av besättningen på Apollo 17. Hur många flugor skulle finnas på jorden, om en enda flughona och all hennes avkomma fick leva och föröka sig vid bästa möjliga förhållanden under ett år? Courtesy of Stanislav Krejčík, from Encyclopedia of Life under Creative Commons Attribution 3.0 Unported License (left) and NASA, in the public domain (right).

Flugor är kända för att fortplanta sig snabbt. Hur många flugor skulle en flughona kunna ge upphov till under loppet av ett år? Naturligtvis väldigt många. Men räknar man på det blir det ofattbart många fler flugor, än man någonsin skulle kunna föreställa sig. Vi förutsätter att alla flugor överlever så länge att de hinner med att ge upphov till största möjliga avkomma. I detta teoretiska flugparadis lever flugorna i den bästa möjliga miljön och har alltid gott om föda. Där finns inga insektsätande djur och flugorna drabbas inte av parasiter eller sjukdomar.

Låt oss då räkna på det, så får vi se. Vi väljer den vanliga husflugan (Musca domestica) som exempel. Uppgifterna om husflugan skiljer sig i de källor som jag utnyttjat. Dessutom det varierar många av mätvärdena med en rad olika faktorer, till exempel temperatur och olika flugpopulationers genetik. Slutresultatet blir således osäkert, men ger ändå en skrämmande klar uppfattning om antalet flugor.

En vuxen husfluga uppges i olika källor vara mellan 6 och 9 millimeter lång. Vi räknar med 7 millimeter. Flugorna måste ha ståplats. Jag har med hjälp av bilder skattat avståndet mellan de yttersta fötterna och kommit fram till att en fluga som sitter på ett vågrät plan upptar en yta på cirka 35 kvadratmillimeter. Om flugan är 3 millimeter hög upptar den en volym på 105 kubikmillimeter.

En flughona uppges kunna lägga maximalt cirka 500-600 ägg under sin livstid. Vi räknar med 500 ägg per hona.

Det maximala antalet fluggenerationer under ett år uppges vara mer än 20. Detta gäller i subtropiska och tropiska områden, där flugorna kan föröka sig hela året. Vi räknar med 20 generationer per år.

Vi förutsätter sedan att alla flugor överlever från ägg till könsmogen fluga och att varje flughona lägger 500 befruktade ägg, som alla kläcks och ger upphov till nya flugor. Vi förutsätter också att alla flugorna dör omedelbart efter äggläggningen. Notera att cirka hälften av äggen ger upphov till hanar, cirka hälften till honor.

Om vi börjar med en befruktad flughona, som lägger 500 ägg från och med nyårsdagen och alla äggen utvecklas till könsmogna flugor får vi 250 nya honor i det nya årets första generation. I den andra generationen får vi 62 500 honor, det vill säga 250 x 250 eller 250² honor. I den tredje generationen får vi 15 625 000 honor, det vill säga 15,6 miljoner, 250 x 250 x 250 eller 250³ honor. I den 20:e generationen vid årets slut får vi 250²⁰ honor, vilket motsvarar 9 x 10⁴⁷ eller

900 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 honor

Notera att varje generation, förutom honorna, innehåller ungefär lika många hanar. Totalt får vi således 18 x 10⁴⁷ eller

1 800 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 flugor

Jag ber om ursäkt för den minimala textstorleken. De gigantiska talen måste ju få plats på en rad. Om y är antalet honor i varje generation och x antalet generationer har vi en så kallad exponentialekvation: y= 250^x. Exponentiell tillväxt hos organismer ger som synes en ofantligt snabb ökning i individantal.

Om 18 x 10⁴⁷ flugor, hälften honor och hälften hanar, står bredvid varandra så upptar de alla tillsammans en yta på cirka 6 x 10³⁷ kvadratkilometer. Deras sammanlagda volym är cirka 2 x 10³² kubikkilometer. De får inte plats på jordens yta som bara är cirka 5,1 x 10⁸ kvadratkilometer och inte heller på solens yta som är cirka 6,1 x 10¹² kvadratkilometer. De får inte ens plats inom solens volym som är cirka 1,4 x 10¹⁸ kubikkilometer.

I verkligheten kläcks lyckligtvis inte alla ägg och det överväldigande flertalet larver, puppor och flugor dukar lyckligtvis under för insektsätande djur, parasiter och sjukdomar, innan de har hunnit fortplanta sig. Ytterst få flugor lever så länge att de dör av ålderdomssvaghet efter cirka 3-4 veckor som vuxna. Därmed hålls jordens flugpopulation inom rimliga gränser. Och det naturliga urvalet sållar bort de sämre anpassade och mindre fortplantningsdugliga flugorna.

Flugornas evolutionära strategi är att producera en mycket stor avkomma utan att ha någon yngelvård, så kallad r-selektion. Läs om r-selektion på en annan sida.
 

Referenser

W. Iqbal et al.: Role of housefly (Musca domestica, Diptera; Muscidae) as a disease vector, a review (Journal of Entomology and Zoology Studies 2:159-163, 2014).

Musca domestica (Encyclopedia of Life, retrieved 15 April 2016).

Musca domestica Linnaeus (Entomology & Nematology, University of Florida, retrieved 15 April 2016).

J. A. Rozendaal: Houseflies. Carriers of diarrhoeal diseases and skin and eye infections (pp. 302-323 in J. A. Rozendaal "Vector control: methods for use by individuals and communities", World Health Organization, 1997).

Solar system exploration: Earth (NASA, retrieved 15 April 2016).

Solar system exploration: Sun (NASA, retrieved 15 April 2016).
 

Till början på sidan

Till "Djurfakta"

Zoofysiolog, skribent och webbansvarig: Anders Lundquist, senior universitetslektor emeritus

Adress: Biologiska institutionen, Lunds universitet, Biologihus B, Sölvegatan 35, 223 62 Lund

E-post: Senast uppdaterad: 15 april 2016 Webbplatsen använder kakor. Surfar du vidare, godkänner du detta. Läs mer här.

Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 2.5 Sverige Licens.