Mellangärdets ungefärliga läge inom bröstkorgen är här utmärkt med rött. Mellangärdet (diafragma) är vår viktigaste inandningsmuskel. Om dess roll vid hicka, se svaret nedan. Mellangärdet är en skelettmuskel som bildar ett valv mellan brösthålan och bukhålan. När muskeln dras ihop rör den sig nedåt (pilen). Då ökar brösthålans och lungornas volym, varvid luft sugs in i lungorna, allt enligt "cykelpumpsprincipen". Läs mer om andningen på en annan sida. Modfied image, original copyright 1996 Corel Corporation.

Vad händer när man hickar? - Har hickan någon funktion?

Hicka är kanske en reflex som vi har kvar sedan fosterstadiet. Läs först på en annan sida om hur inandningen går till hos däggdjur.

Hicka är en krampartad sammandragning av mellangärdet och andra inandningsmuskler. Muskelkontraktionen resulterar i en inandning. Under inandningen stängs plötsligt röstspringan (glottis) i struphuvudet (larynx), så att luftströmmen bryts. Det är denna stängning som ger upphov till den karakteristiska hoppande upplevelsen med åtföljande ljud. Röstspringan är det utrymme mellan stämbanden som luften passerar igenom på väg in och ut ur lungorna. Röstspringan kan stängas med hjälp av muskler och den stängs normalt reflexmässigt när vi sväljer.

Hickans funktion, om den nu har någon, är okänd. Hicka förekommer redan hos det ofödda fostret. En intressant hypotes är att hicka skulle vara en reflex som tränar andningsmusklerna under fostertiden. Stängningen av röstspringan skulle i så fall förhindra att fostervätska kommer in i fostrets lungor. Hicka efter födelsen skulle då vara ett återfall i ett reflexbeteende som inte längre fyller någon funktion.

Som bekant uppträder hicka särskilt strax efter det att man ätit eller druckit, när magsäcken är fylld. Huskurer som påstås bota hicka innebär ofta att man håller andan och därmed höjer blodets koncentration av koldioxid. Andra huskurer innebär bara att uppmärksamheten överförs från hickan till något annat. Hicka varar i regel inte så länge, men den kan, om den blir långvarig, ställa till med problem.

Läs om gråt och suckar nedan på denna sida. 2016.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Fred Ott nyser 1894. Den troligen äldsta filmen av en nysning. Ott borde dock ha nyst i armbågsvecket. På Thomas Edisons labb uppfanns filmen redan 1889, men inte projektorn. Först när bröderna Louis och Auguste Lumiére tillverkat en projektor spreds sig filmmediet över världen från och med 1895. Courtesy of W.K.-L. Dickson, in the public domain.

Jag heter Elsa och är 11 år och undrar om man kan nysa i sömnen? Varför nyser man?

Man kan inte nysa, medan man sover. Forskare som undersökt sovande människor har aldrig iakttagit att de nyser. Man vet inte varför vi inte nyser när vi sover. Men varför nyser man över huvud taget?

Nysning är en skyddsmekanism, som utlöses när näshålans slemhinnor retas. Slemhinnorna kan retas av virus vid förkylning eller av pollen vid allergier. De kan också retas när vi andas in bland annat irriterande gaser och dammkorn. Nysningen är en mycket kraftig utandning genom näsan. Den är en så kallad reflex, som inte utlöses av viljan och som vi inte kan stoppa. Dess funktion är att avlägsna det som orsakar retningen så att det blåses ut genom näsborrarna.

Om man råkar ut för en mycket kraftig retning av nässlemhinnorna under sömnen, så vaknar man först och nyser sedan. Vissa människor nyser konstigt nog, när de utsätts för starkt ljus. Läs om detta i nästa svar. 2020.

Anders Lundquist

Till början på sidan

En ordentlig nysning. I det här fallet tycks den inte vara utlöst av ljus. Men det framgår klart hur viktigt det är att täcka för näsa och mun vid nysning till exempel med armbågsvecket, absolut inte med handen som kan föra smitta vidare. Courtesy of James Gathany and the Centers for Disease Control and Prevention, in the public domain.

Hej! Jag läser för närvarande en biologikurs på gymnasiet. Varför nyser man när man tittar på solen eller något annat starkt ljus? Lider alla människor av detta fenomen eller är det endast ett fåtal?

Man har inte lyckats förklara den så kallade fotiska nysreflexen, det vill säga det faktum att en del människor nyser när de utsätts för solsken eller annat starkt ljus. Enligt en hypotes sker det en överföring av information från ögat via synnerven till det centrum i förlängda märgen som styr den vanliga nysreflexen. Enligt en annan hypotes är det så kallade parasympatiska nervsystemet inblandat. Nyscentrum aktiveras normalt när slemhinnorna i de övre luftvägarna (näshålan eller svalget) retas och informationen om retningen överföres då via en gren av den så kallade trigeminusnerven. En nysning är en kraftig utandning under vilken den mjuka gommen mellan näshåla och munhåla förs nedåt så att det mest luftflödet till stor del leds ut via näshålan.

Funktionen med en vanlig nysning är att avlägsna främmande partiklar eller andra irritationskällor från de övre luftvägarna, särskilt näshålorna. Man känner inte till någon funktion för den fotiska nysreflexen. Eftersom reaktionen saknas hos de flesta människor kan man till och med förmoda att den inte har någon funktion. Intressant nog är reflexen ärftlig och orsakas av en autosomal dominant mutation. Autosomal innebär att genen finns i en "vanlig" kromosom, inte i en könskromosom (X- eller Y-kromosom). Dominant innebär att det räcker med att en av de två genkopiorna i ett kromosompar är drabbad för att man ska uppvisa reflexen.

Det finns olika uppgifter om hur pass vanlig den fotiska nysreflexen är. För människor i Nordamerika och Europa uppges att mellan 18 och 35 procent är drabbade. En del av dess nyser bara ibland, andra nyser bara i vissa situationer (till exempel när de har hösnuva) och åter andra nyser alltid när de utsätts för starkt ljus. För stridsflygare och bilförare kan nysningarna leda till farliga situationer. 2011, 2012.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Hej! Min 6-åring undrar om fåglar nyser som däggdjur. Frågan uppstod när vi såg en hund som nös. Tack på förhand.

Ja, fåglar kan nysa. Alla fåglar har en näshåla, precis som människor och andra däggdjur. De kan därför råka ut för att främmande partiklar, till exempel damm, fastnar i näshålan. De kan också råka ut för att näshålans slemhinnor blir infekterade av virus eller bakterier. Då blir fåglarna förkylda. Nysning är en skyddsreflex, bestående av en mycket kraftig utandning. Dess funktion är att avlägsna fränmmande partiklar och slem från de övre luftvägarna, särskilt näshålorna. Slemmet har en skyddande funktion och bildas hos både fåglar och däggdjur, när näshålans slemhinna blir irriterad eller infekterad.

Fåglarnas näsborrar sitter på översidan av näbben. Men de mynnar inte, som man skulle kunna tro, direkt i munhålan nedanför övernäbben. De mynnar i en näshåla, försedd med luktslemhinna. Näshålan mynnar i sin tur genom en rörformad gång i munhålan. Fåglar saknar den gom (egentligen sekundära gom), som hos däggdjur skiljer munhålan från näshålan. Gommen gör att näshålan hos däggdjuren mynnar längre bak än hos fåglarna, i svalget inte i munhålan. Läs om fåglarnas luktsinne på en annan sida. 2017.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Det finns många däggdjur som gäspar. Läs mer i svaret nedan och i nästa svar. Courtesy of AbZahri AbAzizis (left) and Steve Evans (right) from Wikimedia Commons under this CC License.

Då alla landlevande däggdjurs, reptilers och fåglars föregångare anses ha levt i vatten, har då inte lungorna utvecklats ifrån gälar? Någonstans har jag också läst att fiskars och däggdjurs käkar utvecklats från de främsta gälarna. Om det är så skulle då inte en gäspning kunna vara ett reflexmässigt försök att öppna sina ”gälar” för att få mer syre till hjärnan?

Det är en intressant fråga. Först lite grann om gälar och lungor.

Ett problem med din hypotes är att lungor inte har utvecklats ur gälar. Lungor utvecklades hos tidiga fiskar som enkla eller pariga utbuktningar från främre delen av mag-tarmkanalen, bakom gälarna. Dessa fiskar levde förmodligen i syrefattigt vatten. De hade troligen både gälar och lungor. Än i dag har bland annat lungfiskar både lungor och gälar. Hos andra fiskar har lungorna omvandlats till en simblåsa. Läs mer om fiskars lungor på en annan sida.

Käkapparaten hos alla käkförsedda ryggradsdjur (d.v.s. alla ryggradsdjur utom pirålar och nejonögon) har utvecklats ur gälbågar. Men den gamla käkleden ryckte hos däggdjuren in i mellanörat och en ny käkled utvecklades. Läs om hörselbenen på en annan sida. Däggdjurens käkapparat innehåller därför inte ett enda ben som härstammar från gälbågar.

Ett ytterligare problem med din hypotes är att fiskar inte utvidgar gälspringorna när de behöver mera syre. I stället pumpar de mer vatten förbi gälarna.

Åsikterna går i sär om gäspningens funktion, om den nu har en. Men hypotesen att den har en social funktion som signal mellan djur i en grupp har rätt stort stöd. Läs om det i nästa svar. 2011.

Anders Lundquist

Till början på sidan

När människor gäspar, brukar det ju "smitta" så att även folk i omgivningen känner ett behov av att gäspa. Gäller detta även mellan t.ex. katter? Och kan det även smitta från människa till katt eller från katt till människa? - Har gäspningen någon funktion?

Gäspning förekommer hos många däggdjur, kanske alla. Till och med sköldpaddor gäspar. Gäspningar förekommer redan på fosterstadiet hos människor. En gäspning är en mycket djup inandning, under vilken munnen gärna öppnas på vid gavel.

Gäspningens funktion är fortfarande oklar. Eftersom gäspningar är smittsamma, har det förslagits att de är en slags kommunikationssignal mellan djur i en flock. Kanske signalerar gäspningen att det inte är någon fara på färde. Alternativt skulle smittsamma gäspningar tvärtom kunna öka djurens vaksamhet. Eftersom katter inte är flockdjur borde det hos dem handla om signalering mellan hona och unge. Enligt ett annat förslag håller gäspningar lungorna i trim genom att tänja ut dem och hindrar därmed en del lungblåsor från att falla ihop. Men den tanken har inte fått stöd av experiment. Ytterligare ett förslag är att gäspning ökar syretillförseln till hjärnan. Men inte heller detta har kunnat påvisas genom experiment.

Det har också föreslagits att gäspning kyler hjärnan. Detta skulle bland annat kunna ske genom att det venösa blodet till hjärnan kyls via flera mekanismer. Gäspning tycks också hämmas vid kylning av pannan. Hos råttor har man direkt visat att hjärnans kyls i samband gäspning, men orsakssammanhanget är oklart och kylningen liten (i storleksordningen 0,1 °C), sannolikt mindre än de dygnsmässiga variationerna i kroppstemperatur. Hos stora däggdjur, som blir lättare värmestressade än små, tycks gäspningarna vara längre. Men detta förefaller inte så märkligt, med tanke på att stora djur har lägre andningsfrekvens och därmed längre andetag än små. Slutligen gäspar människor och andra djur så pass sällan, att gäspningarna knappast kan ha någon större kylande effekt på hjärnan.

Gäspningar är definitivt smittsamma hos människor. Jag vet inte hur det är med katter. Jag föreslår att du testar genom att gäspa då och då för att se om din katt gör det samma. Jag har med framgång gjort detta försök med människor i en folksamling. Katten relaterar sig förmodligen till sin ägare så som unge och kattmamma relaterar sig till varandra. 2008, 2017.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Schematisk bild av tårapparaten. De båda ögonens tårkörtlar är ständigt aktiva. Från dem når tårvätskan ögonhålan genom ett antal utförsgångar, som mynnar bakom de övre ögonlockens yttre del. Tårarnas primära funktion är att hålla ögonen fuktiga. När vi blinkar, sprids tårvätskan över ögats hornhinna. Sedan leds den, från varje öga, till tårpunkterna, de två tårkanalernas mynningar i den inre ögonvrån. Tårkanalerna töms i tårsäcken vid sidan av näsan. Därifrån flödar tårvätskan genom nästårgången, som mynnar i näshålan. Det är därför som man blir snuvig, när man gråter. När vi gråter, ökar tårflödet så kraftigt att all tårvätska inte hinner dräneras via tårkanalerna, utan rinner ner över ansiktet. Modified image. Courtesy of DžiugilèMED from Wikimedia Commons under this CC License.

Undrar om det finns något djur förutom människan som gråter? - Om gråt och suckar.

Alla däggdjur gråter förmodligen i den meningen att de utsöndrar stora mängder tårvätska, när ögonen blir irriterade eller infekterade. Tårarna sköljer då bort irriterande ämnen och infektiösa bakterier eller virus. De innehåller också ämnen som deltar i immunförsvaret, bland annat så kallade IgA-antikroppar.

Hos alla däggdjur avger förmodligen ungarna läten som fungerar som nödrop och som stimulerar yngelvårdsinstinkten hos de vuxna, åtminstone hos honorna. Men detta är inte gråt.

Gråt i egentlig mening kan definieras som en social nödropssignal som består av tårar, ofta åtföljda av läten. Det har påståtts att denna typ av gråt är unik för människan eller i varje fall att den är sällsynt bland däggdjuren. Eventuellt finns den hos elefanter, gorillor och hos vattenlevande däggdjur. Men osäkerheten verkar vara stor.

När man är ledsen så suckar man dessutom ofta. En suck kan vara en känslomässig reaktion på sorg, längtan, uttröttning eller lättnad. Men vi suckar också spontant, mer eller mindre omedvetet, och gör det flera gånger i timmen. Sådana suckar förbättrar kanske lungornas gasutbyte. De öppnar möjligen också kollapsade lungblåsor (alveoler). Men här krävs ytterligare undersökningar.

Avslutningsvis kan jag inte låta bli att citera Alf Henrikson: "Suckar, suckar är bara luft / och tårar bara vatten. / Det bör stå klart för ett upplyst förnuft / till och med mitt i natten!". 2011, 2016.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Kan vi människor gråta under vatten?

Tårvätska rinner ständigt över ögat och håller det fuktigt. När ögat irriteras avsöndras mer tårvätska, som skyddar ögat och sköljer bort källan till irritationen. Förmodligen kan detta ske också under vatten. Men jag utgår från att ni menar gråt som orsakas av sorg och, ibland, glädje. Jag hittar ingen vetenskaplig undersökning, så jag kan inte ge ett säkert svar. Men fömodligen kan man gråta under vattnet. Tårarna sköljs dock genast bort av vattnet. Vad värre är är att känslomässig gråt leder till att man öppnar munnen och ökar andningsfrekvensen. Detta torde leda till en uppenbar risk att man drunknar. Dessutom ser ingen att man gråter och tröstar en. 2020.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Till "Svar på frågor"

Zoofysiolog, skribent och webbansvarig: Anders Lundquist, senior universitetslektor emeritus

Adress: Biologiska institutionen, Lunds universitet, Biologihus B, Sölvegatan 35, 223 62 Lund

E-post: Senast uppdaterad: Se årtal efter varje svar. Webbplatsen använder kakor. Surfar du vidare, godkänner du detta. Läs mer här.

Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 2.5 Sverige Licens.