Kan man påstå att djur har medvetande? Och har vissa djur självmedvetande? Jag har läst nyligen att en schimpans är medveten om att det är sig själv den ser när den tittar i en spegel. Kan det tyda på självmedvetande? Jag har diskuterat frågan nyligen med mina bekanta som bestämt påstår att människan är det enda djuret som har ett medvetande. Eftersom människan är ett djur är det svårt för mig att tro att medvetandet skulle vara förbehållet endast Homo sapiens.

Detta är en mycket komplicerad fråga. Man vet mycket lite om medvetandet, men man har börjat angripa problemet inte bara med filosofiska och psykologiska, utan också med neurobiologiska metoder.

För det första finns det ingen klar definition av medvetande. Problemet kompliceras ytterligare av att medvetandet inte behöver vara en enda process, som kan förklaras med en enda förklaringsmodell. Det kan mycket väl vara så att olika aspekter på medvetandet uppkommer genom olika mekanismer. Olika definitioner av medvetande diskuteras längre ner på sidan.

För det andra vet vi inte var medvetandet är lokaliserat i nervsystemet. Kanske är det lokaliserat till en viss del av storhjärnan. Ett möjligt säte för medvetandet hos människan är barken i storhjärnans pannlob, frontalkortex. Läs om människans frontalkortex på en annan sida. Men det finns otaliga nervbanor som förbinder hjärnans olika delar. Dessutom är det mycket sällan som en komplicerad funktion uteslutande styrs av ett enda centrum i hjärnan. En mycket sannolikare hypotes är att medvetandet uppkommer genom att många centra samverkar. Hos människan är medvetandet kanske ett resultat av aktiviteten i hela storhjärnan tillsammans med den del av mellanhjärnan som kallas thalamus. I så fall förefaller det sannolikt att medvetandet uppkommit gradvis under evolutionen. Det skulle kunna vara så att fiskar, med sina relativt enkelt byggda hjärnor, har en mycket enkel form av medvetande och att däggdjur och fåglar, med sina mera komplicerade hjärnor, har en mera avancerad form. Även många ryggradslösa djur skulle kunna ha en enkel form av medvetande. Förmodligen krävs det en relativt stor hjärna för att medvetande ska vara möjligt. Men den storlek som krävs skulle mycket väl kunna vara avsevärt mindre än människohjärnans. Läs om papegojors mentala förmågor på en annan sida och om kråkfåglars i bildtexten nedan. Texten fortsätter under videon.

För det tredje är det svårt att experimentellt studera medvetandet hos människan. Det är ännu svårare att experimentellt visa om andra djur än människan har ett medvetande. De kan ju inte tala med oss. Icke desto mindre har man inom neurobiologin nu kommit så pass långt att man börjat formulera teorier om medvetandets natur.

Alla djur är medvetna i den meningen att de är uppmärksamma på omvärlden och reagerar på vad som händer där genom olika beteenden. Men det är väl inte det som vi vanligen avser med medvetande.

Ett fenomen som kan sägas ingå i vårt medvetande är förmågan att verkligen uppleva sinnesintryck och känslor, till exempel färgen på ett föremål eller smärtan vid en skada, i stället för att bara maskinmässigt reagera på intrycken. Ett annat är att vara självmedveten, det vill säga uppfatta sig själv som en individ, samt att uppfatta artfränder som andra individer, med vilka man själv kan samverka. Ytterligare andra egenskaper hos medvetandet är medvetenhet om tankar och minnen, samt en tidsuppfattning, som innefattar det förflutna, nuet och framtiden.

I det så kallade MSR ("mirror self-recognition test", "spegeltestet") testas om ett djur kan känna igen sig själv i en spegel. Hittills är det bara människor äldre än 18-24 månader, människoaporna, en delfinart, späckhuggaren, den indiska elefanten och skatan (se filmen nedan) som anses ha klarat detta test. Detta anses vara tecken på en viss grad av självmedvetande hos dessa arter, det vill säga att de uppfattar sig själva som individer.

Men värdet av testet har också ifrågasatts. Vilda djur har inte tillgång till speglar i naturen och vet inte hur de själva ser ut. Därför kan det vara svårt för dem att tolka en spegelbild. Dessutom är lukten sannolikt det viktigaste sinnet hos flertalet däggdjur. För fladdermöss och tandvalar är hörseln det viktigaste sinnet. Däggdjur som inte klarar spegeltestet kan kanske känna igen sin egen lukt eller sitt eget läte. Å andra sidan kan ett djur tänkas känna igen sin egen kropp utan att uppfatta sig själv som en individ, "jag", och artfränder som andra individer. Texten fortsätter under videon.

En del menar att medvetandet är ett epifenomen, det vill säga att det automatiskt uppkommer, när ett nervsystem blivit tillräckligt komplicerat. Det skulle kunna vara en så kallad emergent egenskap. En emergent egenskap hos ett komplicerat system kan inte förutsägas genom studier av systemets olika delar. Detta beror på att andra regler och lagar gäller för det komplicerade systemet än för delarna. I så fall skulle ett medvetande kanske kunna uppkomma i en tillräckligt komplicerad dator, som det gör hos datorn HAL i Stanley Kubricks film "2001 - ett rymdäventyr". Vi har dock ännu inte lyckats konstruera en sådan dator och jag när en förhoppning att vi aldrig kommer att kunna göra det.

För en biolog synes det vara troligare att medvetande uppkommit under evolutionen genom naturligt urval. Djur med medvetande skulle alltså besitta fördelar, som gör att de kan få en större avkomma. Ett mer avancerat medvetande skulle kunna ge fler och större fördelar. Det finns flera mycket sannolika fördelar med att ha ett medvetande. Texten fortsätter under videon.

En fördel med att ha ett medvetande skulle kunna vara att det underlättar inlärning, planering och problemlösning. Medvetandet gör det kanske lättare att dra lärdom av det förflutna och att planera inför framtiden. Det kanske också möjliggör problemlösning i egentlig mening, till skillnad från inlärning genom försök och misstag ("trial and error").

En fördel med ett medvetande, som ofta framhålles, är att det möjliggör ett avancerat socialt samspel. Denna förmåga brukar betecknas som inlevelseförmåga eller "theory of mind", förkortat ToM. ToM innebär att en individ kan uppfatta andra individers mentala tillstånd, till exempel vad de tror, vet och önskar och om de är ärliga eller lögnaktiga. ToM kräver att individen uppfattar sig själv som "jag", det vill säga har ett självmedvetande (läs om spegeltestet ovan).

Den lägsta nivån av ToM berör bara en annan individ. Den kan exempelvis beskrivas som "Jag tror att du tror", "Jag vet att du inte vet" och "Jag tror att du ljuger". Hos människor utvecklas denna nivå successivt mellan cirka två och cirka fem års ålder. Den finns även hos en del andra vuxna djur, till exempel människoapor och kråkfåglar. Vuxna människor behärskar den andra nivån, "Jag tror, att du tror, att han tror", den tredje nivån, "Jag tror, att du tror, att han tror, att hon tror" och ibland den fjärde, "Jag tror, att du tror, att han tror, att hon tror, att de tror", men knappast högre nivåer än så. Kanske är det språket som har möjliggjort människans högt utvecklade "theory of mind".

Så kallade spegelneuron i hjärnan kan möjligen spela en förmedlande roll för ToM. Dessa nervceller skickar ut nervimpulser inte bara när en individ själv utför en handling, utan intressant nog också när den ser någon annan utföra samma handling. Spegelneuron har påvisats hos bland annat apor och finns med största sannolikhet hos människan. Texten fortsätter under videon.

Låt oss summera. De finns de som, i likhet med filosofen Descartes på 1600-talet, anser att medvetandet är något som bara finns hos människan. Men för en biolog förefaller det mycket sannolikare att medvetandet gradvis utvecklats under evolutionen. I så fall kan det finnas olika grader av medvetande hos olika djur. Med största sannolikhet har människoapor, delfiner, elefanter och till och med papegojor och kråkfåglar ett ganska välutvecklat medvetande. Alla dessa djur är sociala. Sannolikt är det framför allt djur med ett komplicerat socialt beteende som utvecklar avancerade former av medvetande. 2013, 2014, 2017.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Jag undrar om andra djur känner på samma sätt som människor när de parar sig? Eller är det bara instinkter, alltså något som de bara gör? - Upplever andra djur än människan känslor medvetet?

I ett vidare perspektiv frågar du om andra djur än människan har ett medvetande, i det här fallet om de upplever känslor medvetet. Själv tror jag att medvetandet har utvecklats gradvis under evolutionen och att det inte är en unikt mänsklig egenskap. Läs en utförlig diskussion om medvetandet i föregående svar.

Känslor (emotioner) fyller hos oss människor bland annat dessa två funktioner: att känslor som rädsla och aggression får oss att undvika eller bekämpa farligheter som hotar oss på kort sikt, samt att känslor som hunger, törst och könsdrift får oss att göra saker som är viktiga för vår eller våra geners överlevnad på längre sikt. En känsla kan vara en mäktig drivkraft. Skulle jag våga spekulera, så är det min tro att åtminstone däggdjur och fåglar, kanske också andra djur, medvetet upplever känslor, just eftersom känslor ger denna mäktiga drivkraft. Om detta stämmer så skulle dessa djur medvetet uppleva en drift att para sig och en positiv känsla i samband med parningen. 2015.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Hej Anders, jag är biologilärare på en gymnasieskola har nyligen fått en mycket intressant fråga av en elev. Frågan lyder: "Har djur någon fri vilja eller kan man bara tala om instinkter?" Jag har nu tillbringat cirka två veckor på att försöka få fram ett svar till min elev. Det jag har kommit fram till är att varje ämnesområde har sin tolkning (naturvetenskap, religion, psykologi och filosofi), för att inte tala om hur vitt skild inställningen till människans fria vilja är. Har du något bra svar på frågan eller tips på någon litteratur? Tack på förhand!

Det enkla svaret är att vi vet alldeles för lite för att kunna besvara frågan när det gäller människan och än mindre när det gäller andra djur.

Frågan om människan har en fri vilja är knivig och har, som du förstått, diskuterats i ett par tusen år. Den har dock numera fått ny belysning genom neurofysiologiska experiment. Du har ju redan konstaterat att åsikterna går i sär, i synnerhet om man frågar representanter för olika discipliner. Jag kan bara ge min egen högst personliga och högst spekulativa åsikt som biolog.

Den humanoida roboten Repliee Q2. En del tror att det är möjligt att tillverka komplicerade datorsystem med medvetande och fri vilja, andra menar att det är omöjligt. Courtesy of Max Braun from Wikimedia Commons under this CC License.

Jag anser att den fria viljan är en illusion, men jag hoppas innerligt att jag har fel. Och djupt inne i mig, bortom det rationella tänkandet, tror jag egentligen att jag har en fri vilja. Illusionen av en fri vilja skulle kunna vara en egenskap som vi människor har förlänats genom naturligt urval. Denna illusion aktiverar oss och gör oss handlingskraftiga. Men naturligtvis inser vi själva inte detta rent emotionellt. Då skulle vi kunna bli totalt passiva. Inte heller kan man låta detta förhållande ligga till grund för moral och straffrätt. Vi måste där utgå från att människor är personligen ansvariga för sina handlingar, med undantag för dem som har svår psykisk sjukdom. Vi kan naturligtvis inte veta om andra djur än människan har en illusion av fri vilja eller en fri vilja, men jag håller det inte för osannolikt. Det finns många djur som inte bara har automatiska instinkter, utan också avancerad inlärningsförmåga. En del djur, som schimpanser, kan också lösa problem.

Man har visat att mycket mer hjärnaktivitet, än vi själva tror, sker utan att vi är medvetna om det. Mycket tyder på att mycket av det som vi uppfattar som beslut grundade på förnuftiga resonemang inte är det. Förnuftsskälen är konstruerade i efterhand. "Besluten" kan grunda sig på omedvetna, rent känslomässiga reaktioner. Notera att vi här inte talar om det undermedvetna i freudiansk mening. Freud var en charlatan som inte använde vetenskapligt godtagbara metoder.

Benjamin Libet har i försök visat att de nervceller, som sätter i gång en försökspersons handrörelse, visar aktivitet innan personen medvetet bestämt sig för att röra handen. Libet ansåg emellertid att vi ändå har en fri vilja i form av vetorätt, det vill säga att vi kan sovra mellan de förslag till beslut som dyker upp ur det omedvetna. Hans försök har dock kritiserats av andra.

Enligt en annan åsikt är känslan av fria viljan inte en illusion. Den återspeglar i stället medvetet vår undermedvetna förmåga att väga fördelar och nackdelar mot varandra när det finns olika handlingsmöjligheter. Enligt ytterligare en åsikt har vi två beslutssystem. ett undermedvetet automatiskt system och ett medvetet system för avancerat tänkande. Det senare systemet ger oss en fri vilja. Vi måste hoppas att det är på det viset.

Några länkar:
 
o "När tanken lyfter" av Peter Gärdenfors (pdf)
o "Free will versus the programmed brain" av Shaun Nichols
    (Scientific American, augusti 2008)
o "Possible site of free will found in brain"
    (New Scientist, 7 maj 2007)
 
som du kanske vill läsa. 2011, 2014, 2017.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Till "Svar på frågor"

Zoofysiolog, skribent och webbansvarig: Anders Lundquist, senior universitetslektor emeritus

Adress: Biologiska institutionen, Lunds universitet, Biologihus B, Sölvegatan 35, 223 62 Lund

E-post: Senast uppdaterad: Se årtal efter varje svar. Webbplatsen använder kakor. Surfar du vidare, godkänner du detta. Läs mer här.

Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 2.5 Sverige Licens.