POPULÄRT OM DJUR Sök på sajt:
Kakor (cookies) 
 Info om  djur   Fråga   Svar   Djurfakta   Artiklar   Källor 

   

 

Vart är vi på väg? Utvecklas människan fortfarande idag? Kan man förutsäga hennes framtida evolution?

Anders Lundquist

Felaktig bild av människans evolution

Du har säkert sett någon variant av ovanstående bild. Den kallas "March of progress" och går tillbaka till en illustration som publicerades på 1960-talet. Den är olyckligtvis beklämmande felaktig. Den är teleologisk, eftersom den antyder att evolutionen är riktad mot ett mål. Bilden är också antropocentrisk, eftersom den förmätet antyder att den moderna människan är det slutliga målet. Evolutionen är inte målinriktad och går inte att förutsäga. Dessutom antyder bilden att människans släktträd är en rak stam utan några grenar. Det är precis tvärtom. Släktträdet är rikt förgrenat med många arter, men alla grenar utom vår egen var utdöda för cirka 20 000 år sedan. Det finns till och med förbindelser mellan grenarna. Läs om neandertalgenerna i människans arvsmassa på en annan sida. Courtesy of José-Manuel Benitos, from Wikimedia Commons under GNU Free Documentation License.

Är människan fortfarande föremål för evolution genom naturligt urval? Det har hävdats att hon inte är det, framför allt inte i världens rika länder. Men man har också påvisat genetiska förändringar hos människan i förhållandevis sen tid. Hur kommer framtiden att se ut?

Har människans evolution avstannat?

Det finns flera argument som tyder på att vår evolution avstannat eller att vi inte längre är föremål för naturligt urval. En anledning skulle kunna vara att dödligheten i de rika länderna är mycket låg under tiden från och med födelsen till och med de åldrar, då vi fortplantar oss. En annan anledning skulle kunna vara att det finns en rad kulturella faktorer som påverkar antalet barn som vi sätter till världen, förutom den evolutionära fortplantningsdugligheten ("fitness"). De flesta väljer ju hur många barn de vill ha. Ytterligare en anledning skulle kunna vara att det kulturella arvet har större betydelse än det genetiska. Det kulturella arvet har tidigare inkluderat sådana saker som att lära sig att tillverka stenyxor, att försvara sig mot rovdjur och att lagra föda inför sämre tider. Numera inkluderar det bland annat skydd mot dödliga infektioner genom avloppsteknik och andra hygieniska förbättringar. drastiskt minskad barnadödlighet, framgångsrik medicinsk bekämpning av sjukdomar genom vaccin och läkemedel samt frånvaro av svält i större delen av världen. Därmed skulle det naturliga urvalet ha liten effekt på oss människor.

Små gröna män

Så här kommer vi inte att se ut i framtiden. Det är osannolikt att vi kommer genomgå drastiska förändringar i vår kroppsbyggnad. Vi kommer inte heller att uppdelas i olika arter. För detta krävs att en population isoleras. I framtiden kommer i stället de små genetiska skillnader som finns mellan olika folkgrupper sannolikt att minska, eftersom kommunikationerna mellan olika delar av jorden ständigt förbättras och folkförflyttningarna mellan olika delar av världen till följd av detta ökar. Courtesy of Frank Vincentz, from Wikimedia Commons under GNU Free Documentation License.

Bevis för evolution i geologiskt sett sen tid

Men det finns data som tyder på att vi varit föremål för naturligt urval också efter det att vi utvecklat en avancerad kultur och även fortfarande. Den ljusa hudfärgen i nordliga delar av världen utvecklades relativt sent, i Europa kanske för mindre 10 000 år sedan. Den evolutionära fördelen med ljus hudfärg har mycket sannolikt med vitamin D att göra. Läs om vitamin D och ljus hudfärg på en annan sida. Storleken på våra tänder har minskat under de senaste 10 000 åren. Det tros bero på att tillagad mat är lättare att tugga än rå.

Flera folkgrupper, bland annat vi nordeuropéer, har genom naturligt urval utvecklat förmågan att dricka mjölk som vuxna. Det handlade i Europa om en mutation i en styrande gen, som i sin tur gör att genen för enzymet laktas inte stängs av, när barn slutat dia. Därmed kunde vi bryta ned sockret laktas i mjölk och drabbades inte av diarréer och andra problem vid mjölkdrickande. Detta gav boskapsskötande folkgrupper ökad tillgång till en viktig näringskälla. I Europa etablerades denna mutation kanske för mindre än 10 000 år sedan. Andra mutationer med samma effekt har uppkommit åtminstone fyra gånger i andra delar av världen.

I Afrika förekommer en genmutation som sannolikt fortfarande är föremål för naturligt urval. Den ger i dubbel dos upphov till bland annat allvarlig blodbrist, sickelcellanemi. Men har man en normal gen och en sickelcellgen är man frisk och har ökad motståndskraft mot malaria. Denna fördel gör att den muterade genen har gynnats genom naturligt urval, trots att den gör en del personer allvarligt sjuka.

Tibetanerna har genetiskt anpassats till att leva i syrgasfattig luft på mycket hög höjd, troligen efter att ha invandrat till den tibetanska högplatån för cirka 20 000 år sedan. Syrgashalten är cirka 40 procent lägre där än vid havsytan. Andra människor som kommer upp på hög höjd acklimatiserar sig inom några veckor. Bland annat ökar de halten av röda blodkroppar i blodet med hjälp av hormonet erytropoetin (EPO), så att denna halt blir högre än normalt . Då ökar blodets koncentration av det syretransporterande hemoglobinet och därmed dess syretransporterande förmåga. Funktionen med detta är egentligen att kompensera för vissa former av anemi ("blodbrist"), särskilt stora blodförluster. På hög höjd är det långsiktigt en nackdel. När halten av röda blodkroppar är högre än normalt, ökar blodets viskositet, vilket innebär att det blir mera trögflytande. Detta ökar resistansen ("motståndet") mot blodflöde i kärlen och därmed också risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Hos tibetanerna har man påvisat flera genvarianter, som etablerats genom naturligt urval och som gör dem genetiskt anpassade till den syrgasfattiga miljön. En av dessa genvarianter sänker halten av röda blodkroppar, så att blodet inte blir alltför trögflytande. I stället ökar de syretillförseln till kroppen bland annat genom att ha en förhöjd viloandning och genom att ha mycket täta kapillärnät i kroppens vävnader. Märkligt nog härstammar en av tibetanernas genvarianter från denisovanerna, en utdöd människogrupp besläktad med neandertalarna. Läs om denisovanerna på en annan sida.

Pågår människans evolution nu i vår tid?

Det finns många som anser att människor i sen tid har varit och fortfarande är föremål för naturligt urval. Men det är svårt att visa, bland annat på grund av vår generationslängd. Hos oss är det kanske 20-25 år eller mer mellan generationerna. Det gör att det kan ta hundratals eller tusentals år för en genmutation att etablera sig genom naturligt urval. Dessutom måste man studera flera generationer för att säkert kunna påvisa evolutionär förändring. Bakterier och bananflugor har mycket korta generationstider. Hos dem kan man påvisa evolutionära förändringar inom loppet av några månader eller år. Ett annat problem är att man inte kan förutsäga framtida evolution. Evolutionen är inte riktad. Den orsakas av miljöförändringar, slumpvisa mutationer, naturligt urval och sexuellt urval.

Sexuellt urval har jag hittills inte diskuterat här. Men det finns undersökningar som tyder på att vårt val av partner inte bara styrs av kulturella faktorer, utan även av så kallat sexuellt urval. Ett exempel rör MHC-generna, som är av stor betydelse för immunförsvaret. Det finns studier som tyder på att kvinnor är mer attraherade av män med en MHC-uppsättning som skiljer sig från deras egen. Möjligen påverkas även mäns partnerval av kvinnors MHC-uppsättning, men en noggrann studie från 2017 talar emot detta. Det naturliga urvalet kan tänkas gynna ett val av en partner med annorlunda MHC-uppsättning, dels på grund av att avkomman skulle få ett effektivare immunsystem och dels på grund av att risken för inavel minskar. Mer forskning behövs dock inom detta område. Läs om feromoner och MHC-gener på en annan sida.

För att sammanfatta, så har människan i sen tid varit föremål för evolution med naturligt urval. Det är fullt möjligt att hon fortfarande är det, i synnerhet i utvecklingsländer. Det finns flera studier som stöder denna tanke. Det är föga sannolikt att vår evolution helt har upphört. Den sannolikaste hypotesen är att vi fortfarande undergår evolution med naturligt urval, men att evolutionen numera bara påverkar vissa egenskaper och att den inte kommer att leda till att vi drastiskt förändras eller kommer att uppdelas i olika arter.

Genvarianter som ger motståndskraft mot olika sjukdomar är troligen fortfarande föremål för naturligt urval. Om vi drabbas av en framtida global pandemi orsakad av ett virus eller en bakterie, skulle det naturliga urvalet sannolikt sortera bort de stackars människor som har en genetiskt betingad dålig motståndskraft mot smittämnet. En mycket stor studie från 2017 antyder att det naturliga urvalet nu gynnar några genvarianter, som ökar livslängden. Ett problem med detta är att äldre personer inte fortplantar sig. En av flera möjliga tolkningar av dessa resultat är att de stöder "the grandmother hypothesis". Läs om denna "mormors och farmors"-hypotes på en annan sida.

Slutligen, även om vi fortfarande är föremål för evolution med naturligt urval, så kan vi inte förutsäga dess riktning.
 

Referenser

A. Courtiol et al.: Natural and sexual selection in a monogamous historical human population (Proceedings of the National Academy of Sciences 109:8044-8049, 2012).

A. Curry: The milk revolution (Nature 500:20-22, 2013).

J. Hawks: Still evolving after all these years (Scientific American 311:86-91, 2014).

M. Milinski, I. Croy, T. Hummel, and T. Boehm: Major histocompatibility complex peptide ligands as olfactory cues in human body odour assessment (Proceedings of the Royal Society B 280: 20122889, 2013).

J. Hawks: Still evolving after all these years (Scientific American 311:86-91, 2014).

H. Mostafavi et al.: Identifying genetic variants that affect viability in large cohorts (PLoS Biol 15[9]:e2002458, 2017).

M. F. Small: Are human beings still evolving? It would seem that evolution is impossible now that the ability to reproduce is essentially universally available. Are we nevertheless changing as a species? (Scientific American, 1999).

F. Probst et al.: Men’s preferences for women’s body odours are not associated with human leucocyte antigen (Proceedings of the Royal Society B 284:20171830, 2017).

F. M. Salzano: Is the human species still evolving? To where? (Genetics and Molecular Biology 35:899-903, 2012).

J. T. Stock: Are humans still evolving? (EMBO reports 9:S51-S54, 2008).

P. Tyson: Are We Still Evolving? (Nova, 2009).

J. C. Winternitz and J. L. Abbate: Examining the evidence for major histocompatibility complex-dependent mate selection in humans and nonhuman primates (Research and Reports in Biology 6:73-88, 2015).
 

Till början på sidan

Till "Djurfakta"


Zoofysiolog, skribent och webbansvarig:
Anders Lundquist, senior universitetslektor emeritus
Adress: Biologiska institutionen, Lunds universitet, Biologihus B, Sölvegatan 35, 223 62 Lund
E-post:
Senast uppdaterad: 11 oktober 2017
Webbplatsen använder kakor. Surfar du vidare, godkänner du detta. Läs mer här.

Creative Commons License
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 2.5 Sverige Licens.