En mygghona tillhörande släktet Culex vilar på vattnet och lägger sina ägg i form av en "äggflotte". Utan de proteiner och andra näringsämnen som hon fått i sig under sina blodmåltider hade hon inte kunnat lägga några ägg. Ur äggen kläcks larver som lever i vattnet. Mycket små vattensamlingar kan räcka för att försörja mygglarver. Efter att ha genomgått några larvstadier förpuppas larverna. Ur pupporna kläcks vuxna myggor. Läs mer om larverna och om blodmålens betydelse på en annan sida. Courtesy of Sean McCann from Encyclopedia of Life under Attribution-NonCommercial-ShareAlike 2.0 Generic License.

När myggan är på jakt efter människans blod är flera av myggans sinnen inblandade, bland annat synen, luktsinnet och känseln. Men lukten är troligen det dominerande hjälpmedlet.

Människans doft når mer än tjugo meter eller mer från kroppen och är den viktigaste ledtråden vid myggans sökande. Det är framför allt doften som aktiverar myggan till att börja söka och som sedan orienterar den rätt. Det är endast honorna som suger blod. Hanarna lever enbart på nektar från blommor och andra växtsafter.

En mygghona av släktet Anopheles (malariamyggor) suger blod. Malariamygger sitter med bakkroppen uppåtriktad när de suger. Några arter av släktet finns i Sverige, men de sprider inte malaria i vårt land. Courtesy of James Gathany and the Public Health Image Library at the Centers for Disease Control and Prevention, USA, in the public domain,

Andedräkt, svett och dofter från huden attraherar myggor. Olika myggarter kan dock reagera på olika sinnesintryck., till exempel olika dofter. Till de specifika ämnen som lockar myggor hör:

• koldioxid i andedräkten
• mjölksyra i svett
• 1-okten-3-ol i svett
• ammoniak i svett

Att koldioxid från vår andedräkt lockar mygg, även på stort avstånd, har man vetat länge. Koldioxid har också en förmåga att förstärka svaret på andra ämnen. Mjölksyra och ammoniak ingår i vår svett. Enbart mjölksyra lockar endast svagt eller inte alls. Men kombinationen av mjölksyra och koldioxid lockar myggan mycket kraftigare än enbart mjölksyra eller enbart koldioxid. Ämnet 1-okten-3-ol attraherar en del myggarter väldigt starkt. Allmänt sett attraheras myggor mer av doftblandningar än av enskilda dofter.

Förutom de ovan nämnda ämnena har man identifierat hundratals andra flyktiga ämnen som olika myggarter reagerar på. Många av dessa bildas av bakterier som bryter ner fettämnen som finns på vår hud. Skillnader i hudens bakterieflora kan vara en orsak till att vissa människor attraherar mygg lättare än andra. Det finns också stora skillnader mellan olika myggarters doftpreferenser. Otvättade strumpor och limburgerost avger doftblandningar som drar till sig många myggarter.

På nära håll kan myggan orientera sig genom att registrera hudens höga temperatur och ökad luftfuktighet. Sedan landar den, riktar in sin sugsnabel och sticker.

Läs om hur myggans sugsnabel fungerar, om mygglarvers levnadssätt och om hur gammal en mygga kan bli på andra sidor.

En mygghona av släktet Aedes suger blod. Notera att den, till skillnad från Anopheles-myggan ovan inte har bakkroppen uppåtriktad. De flesta myggor som plågar oss i Sverige tillhör detta släkte. I tropikerna sprider Aedes aegypti sjukdomar till människan, bland annat gula febern och denguefeber. Courtesy of James Gathany and the Public Health Image Library at the Centers for Disease Control and Prevention, USA, in the public domain,

 
Referenser

Texten har uppdaterats och utökats år 2013 av Anders Lundquist.

M. F. Bowen: Sensory aspects of host location in mosquitos (Ciba Foundation Symposium 200, sid 197-211, 1996).

A. Cork: Olfactory basis of host location by mosquitoes and other haematophagous Diptera (Ciba Foundation Symposium 200, sid 71-88, 1996).

M. Geier, H. Sass och J. Boeckh: A search for components in human body odour that attract females of Aedes aegypti (Ciba Foundation Symposium 200, sid 132-148, 1996).

E. A. Olanga et al: Attraction of Anopheles gambiae to odour baits augmented with heat and moisture (Malaria Journal 2010, 9:6, 2010).

N. O. Verhulst et al: Composition of human skin microbiota affects attractiveness to malaria mosquitoes [PLoS ONE 6(12): e28991, 2011].
 

Till början på sidan

Till "Artiklar om djur"

Zoofysiolog, skribent och webbansvarig: Anders Lundquist, senior universitetslektor emeritus

Adress: Biologiska institutionen, Lunds universitet, Biologihus B, Sölvegatan 35, 223 62 Lund

E-post: Senast uppdaterad: 30 maj 2013 Webbplatsen använder kakor. Surfar du vidare, godkänner du detta. Läs mer här.

Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 2.5 Sverige Licens.