 |
 |
Den grå jakopapegojan (Psittacus erithacus) och bonobon (Pan paniscus), två djur som besitter förvånande mentala egenskaper, troligen till och med början till språkförmåga. Vi människor skiljer oss inte lika mycket från andra djur, som man trodde för några decennier sedan. Courtesy of Pierre Fidenci from Wikimedia Commons under this Creative Commons License (above) and L. M. B. Sánchez from Encyclopedia of Life under this Creative Commons License (below). |
|
Är människan ett djur? Innan utvecklingslärans genombrott intog människan en särställning bland alla de levande organismerna. Numera har man förstått att människan är ett djur, låt vara med vissa exceptionellt välutvecklade egenskaper. Till dessa hör medvetande, kognitiv förmåga ("intelligens"), språk och kultur. Dessa egenskaper finns emellertid också hos andra djur, om än mindre väl utvecklade eller bara som ansatser.
Människan är ett djur. Bevisen för detta är överväldigande. Ser man på hur celler och organ fungerar hos människor så är likheterna med andra varelser otaliga och slående. I all synnerhet gäller detta de organismer vi kallar djur. Inte ens om man avvisar utvecklingsläran, kan man komma ifrån att människan måste vara ett djur.
Skillnaderna mellan människan och andra djur är mindre än man skulle kunna tro
En mängd studier av andra djur har dessutom visat att medvetande, "intelligens", språk och kultur inte är unika för människan utan sannolikt har utvecklats gradvis under evolutionens gång. De hos människan exceptionellt välutvecklade kognitiva förmågorna ("intelligensen") är således inte egenskaper som plötsligt uppkommit hos vår art. De är utvecklingar och kombinationer av mekanismer, som finns även hos andra däggdjur, om än mindre väl utvecklade. Känslomässigt, emotionellt, skiljer vi oss med största sannolikhet mycket lite från andra däggdjur. En viktig insikt är således att det finns biologiska grundvalar för människans natur och för hennes beteende, både för hennes goda och hennes onda handlingar. Människor handlar rationellt, förnuftsmässigt, i betydligt mindre utsträckning än vad vi själva tror. Ofta vägleds vi av icke medvetna känslomässiga beslut. En rad psykologiska och neurobiologiska studier ger stöd åt ovanstående bild av människans villkor.
Biologer är inte biologister
Men det finns fortfarande de som tror att evolutionsforskningens och neurofysiologins rön inte kan tillämpas på människan, att hon från födseln mentalt är ett i stort sett oskrivet blad, som nästan helt formas av sin miljö, eller att hon alltid kan agera förnuftsmässigt. Trots att vi numera skaffat oss en allt bättre förståelse av hjärnan, tror man att våra mentala funktioner, som vilja och medvetande, inte är biologiskt grundade. Man tror med andra ord att det finns en "själ", som existerar oberoende av kroppen och följer sina egna lagar.
De som har sådana åsikter beskyller ofta biologer för så kallad "biologism". Detta begrepp används på olika sätt. Men det tolkas ofta som att människan till sin natur är helt eller till allra största delen styrd av ärftliga faktorer och att hennes "biologiska" egenskaper ska vägleda oss i våra etiska ställningstaganden. För biologer är detta rent nonsens. I mer än hundra år har biologer vetat att människor, liksom andra djur, formas av ett komplicerat samspel mellan arv och miljö. Texten fortsätter under bilderna.
 |
 |
En savannelefant (Loxodonta africana) och en svartkråka (Corvus corone corone). Elefanter och kråkfåglar har en högt utvecklad kognitiv förmåga. Kråkfåglar kan både tillverka och använda redskap. Elefanter är bland annat kända för sitt märkliga beteende då de passerar skelettdelar av döda elefanter. De stannar och vidrör skelettresterna med snabeln. Detta skulle kunna tolkas som uttryck för sorg och saknad. Läs mer om djurs kognition och medvetande på en annan sida. Courtesy of Gerald and Buff Corsi and the Manzanita Project under this Creative Commons License (above) and Thurner Hof from Encyclopedia of Life under this Creative Commons License (below). |
|
Biologi och etik
Människan är ett djur. Men hennes värdighet förminskas inte av detta. Och det leder inte heller till några som helst konsekvenser för hennes etiska värderingar. Våra etiska värderingar är ju våra uppfattningar om vad som är rätt och fel i vårt handlande gentemot andra människor och gentemot andra djurarter. Etiska värderingar kan inte grundas på biologi. Biologin kan däremot i mycket hög grad hjälpa oss att förklara människans natur, både hennes onda sidor och hennes goda. Denna kunskap hjälper oss, när vi försöker förbättra människors levnadsvillkor och minska lidande. Men biologin kan inte tala om för oss vad som är moraliskt rätt och vad som är moraliskt fel.
Biologi och religion
Hur förhåller sig då biologin till gudstro? Själv ser jag flera hinder som omöjliggör tron på en allsmäktig och allgod skapare. Men jag respekterar dem som har en sådan tro. Och till de hinder jag ser hör inte det faktum att människan är ett djur som undergått en biologisk utveckling. Tvärtom syns det mig förmätet att hävda att människan har en särställning grundad på ett gudomligt ingripande.
Bevisen för evolutionsläran är överväldigande
När det gäller evolutionsläran så är stöden för denna teori överväldigande. Man har ett stort antal serier av fossila djur som klart belyser hur många djurgrupper och anatomiska strukturer har uppkommit. Man har kunnat observera och efterbilda de mekanismer genom vilka arter uppkommer. En enorm mängd molekylärbiologiska data om organismernas gener stödjer evolutionsläran. De olika organismgruppernas släktskap och utbredning på land kan förklaras med hjälp av evolutionsläran tillsammans med kontinenternas rörelser under miljontals år. Flera olika mätmetoder ger klara bevis för att den evolutionära tidskalan rör sig om miljarder år. Texten fortsätter under bilden.
 |
Ett utsnitt av oljemålningen "Djurens intåg till Noaks ark" av Jan Brueghel d.y. (1601-1678). Myten om syndafloden och Noaks ark återfinns inte bara i Bibeln, utan också i det minst 5 000 år gamla mesopotamiska Gilgamesheposet, världslitteraturen äldsta kända storverk. Det handlar om härskaren i staden Uruk, Gilgamesh, som söker undfly döden och nå evigt liv, men till slut måste acceptera människans oundvikliga öde. Synnerligen märkligt är att bokstavstroende kristna trott att en geologisk formation på berget Ararat är resterna av Noaks ark och dessutom ingående diskuterat, hur alla djurarter kunde få plats i arken. In the public domain. |
|
Kreationism och intelligent design är inte trovärdiga
Från företrädare för "kreationism" och "intelligent design", som inte är vetenskaper, har framförts att vissa biologiska strukturer är så komplexa att de inte kan ha uppkommit genom evolution via ett antal mellanstadier ("irreducible complexity"). De exempel man ger har vederlagts. Antingen finns det mellanstadier eller så är det lätt att konstruera hypotetiska mellanstadier. Exempel är ögat, bakterieflagellen, komplementsystemet och bombarderbaggen, se referenserna nedan.
Evolutionsläran kan både förklara och förutsäga observationer
Evolutionsläran är i viss mån en historisk vetenskap. Det innebär att vi inte har några direkta bevis för att den storskaliga biologiska utvecklingen ägt rum. Men de fakta vi har är mycket övertygande. Molekylärbiologiska studier av DNA har gett ett stort antal resultat som bara kunnat förklaras med hjälp av evolutionsteori. Vi har också kunnat förutsäga en flertal evolutionära utvecklingsförlopp: kända exempel är övergången från reptiler till fåglar, från vattenlevande fiskar till landlevande fyrfotadjur och från reptilliknande djur med ett hörselben till däggdjur med tre hörselben. En teori som kan förutsäga observationer står mycket stark. De vetenskaper som behandlar den mänskliga kulturens utveckling är också historiska. Vi kan inte direkt bevisa att Julius Caesar och kejsar Augustus har existerat, men med utomordentligt stor sannolikhet gjorde de det. Människan och schimpansen har med mycket stor sannolikhet en gemensam förfader som levde för flera miljoner år sedan. Hur skulle detta kunna göra människan mindre mänsklig? Referenser finns under faktarutan.
|
 |
 |
 |
|
Om en gammal släkting till oss
Här är några bilder som visar hur en avlägsen förfader till oss kan ha sett ut. Överst ses en lansettfisk (släktet Branchiostoma). Den är ingen fisk, men förmodligen det nu levande djur som närmast påminner om ryggradsdjurens, och därmed människans, förfader. Med stor sannolikhet såg vi således, under en tidig fas av vår karriär, ut ungefär som lansettfisken. Lansettfiskarna räknas tillsammans med ryggradsdjuren till stammen Chordata (ryggsträngsdjur) i djurens släktträd. I mitten ett fossil av Pikaia gracilens som är cirka 500 miljoner år gammalt, från den mellersta delen av kambriumperioden. Det rådde länge osäkerhet om tolkningen av detta fossil, men man menar nu att djuret var nära släkt med lansettfiskarna. Den var inte vår förfader i rakt nedstigande led, men den är ett av de äldsta ryggsträngsdjur vi känner till. Det finns dock ännu äldre fynd som anses vara ryggsträngsdjur. Nederst ses ett försök till rekonstruktion av Pikaia. Som synes tror man att den kunde simma. Notera att muskulaturen hos båda djuren är arrangerad i V-formade skikt längs med kroppen, inte olikt det arrangemang som finns hos fiskar. Läs mer om lansettfiskarna på en annan sida. Courtesy of Hans Hillewaert (above), Ghedoghedo (middle) and Nobu Tamura (below) from Wikimedia Commons under Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported License. |
|
Referenser
Evolutionsteori.se (nedladdat 15 maj 2017).
B. Forsman: Arvet från Darwin - religion, människa, moral (Fri tanke förlag, 2009).
Alison Gopnik: How animals think (The Atlantic, May 2016).
A. Lundquists artiklar på denna webbplats med referenslistor:
Varifrån kommer vi? Om lansettfiskar, ryggradsdjur och människans ursprung.
Vart är vi på väg? Utvecklas människan fortfarande idag? Kan man förutsäga hennes framtida evolution?
Återspeglar fosterutvecklingen evolutionen? Om embryots utveckling hos människan och andra djur.
Vad är djur? Vad skiljer dem från andra organismer? Hur uppkom djuren?
D.-E. Nilsson and S. Pelger: A pessimistic estimate of the time required for an eye to evolve (Proceedings of the Royal Society of London B 256:53-58, 1994).
E. V. Nilsson: Vetenskapspedagogen (nedladdat 15 maj 2017).
Panda's Thumb (retrieved 15 May 2017).
S. Pinker: Ett oskrivet blad och andra myter om människans natur (Natur och kultur, 2006).
TalkOrigins Archive (retrieved 15 May 2017).
G. Vallortigara et al.: Animal cognition (Wiley Online Library , Wiley Interdisciplinary Reviews: Cognitive Science 1:882-893, 2010).
F. de Waal: To each animal Its own cognition (The Scientist, May 2016).
Lars Werdelin: Människans evolution (Fauna och Flora 111:2-10, 2016).
Engelska länkar som motbevisar begreppet "irreducible complexity", framfört som argument för "intelligent design": bakterieflagellen, komplementsystemet och bombarderbaggen.
Till början på sidan
Till "Djurfakta"
|
