 |
Tamt marsvin (Cavia porcellus). Denna art finns bara som tamdjur. Den tämjdes för mellan 4 500 och 7 000 år sedan, troligen i Peru eller Colombia, att användas som köttdjur. Det finns många vilda arter av släktet Cavia i Sydamerika. Det är oklart vilken av dem som var anfader till det tama marsvinet. Förutom marsvinet är det bara laman och dess släkting alpackan, myskanden samt kalkonen som tämjts i Amerika, kanske på grund av att där inte funnits så många lämpliga djur att tämja. Benjamin Franklin föreslog på 1700-talet att den stolta kalkonen skulle bli USAs nationaldjur, inte den asätande vithövdade örnen. Det var ingen dum idé. Courtesy of Tukka from Wikimedia Commons, in the public domain. |
|
Varför dör marsvin så fort? - Om ålder hos små och stora djur
Hos däggdjur är det i regel så att små djur har kortare livslängd än stora. Läs om hjärtats slag och däggdjurs ålder nedan. Med livslängd menar jag här den längsta tid djuren kan leva innan de dör av ålderdomssvaghet. I naturen dör djuren i regel långt tidigare, till exempel genom att bli uppätna av rovdjur.
En mus dör av ålderdomssvaghet efter 2-3 år, ett marsvin kan leva åtminstone 8 år (i bästa fall upp till 14 år), men en afrikansk elefant kan leva så mycket som 50-60 år. Människor lever mycket längre än man skulle förvänta sig. Andra däggdjur som är lika stora som människan är betydligt mera kortlivade. En del tror att livslängden är inprogrammerad i djurens arvsmassa, så att marsvin är programmerade att dö tidigt, medan människor är programmerade att leva länge. Men andra förklaringar är troligare, läs mer om detta i ett av svaren nedan. Små och stora däggdjur har olika sätt att få arten att överleva. Små djur lever kort tid och skaffar sig många ungar som föräldrarna inte tar hand om särskilt länge. Därför dör många av ungarna innan de hinner fortplanta sig, men tillräckligt många överlever för att arten ska fortleva. Stora djur lever länge och skaffar sig få ungar, ofta bara en åt gången. Föräldrarna tar hand om sina ungar under en lång tid så att färre ungar dör innan de hinner fortplanta sig. Även här överlever tillräckligt många ungar för att arten ska fortleva. 2004, 2012.
Anders Lundquist
Till början på sidan
 |
Skal av islandsmussla (Arctica islandica), ett djur som kan bli mycket gammalt. Till vänster på skalets insida syns fästena för den främre och den bakre slutmuskeln som stänger musslan. Skalhalvorna öppnas inte av någon muskel, utan av ett elastiskt ligament beläget vid "gångjärnet". Skalhalvorna hålls där på plats av tänder som syns överst på skalet. Till höger på skalets utsida syns de årsringar med hjälp av vilka man kunnat åldersbestämma den äldsta djurindivid man känner till. Courtesy of Jan Johan ter Poorten and Nederlandse Malacologische Vereniging, from Wikimedia Commons under this GNU License. |
|
Hur gammal kan en mussla bli? - Om det äldsta åldersbestämda djuret
Många musslor kan bli mycket gamla. Flodpärlmusslan, Margaritifera margaritifera, kan bli mer än 150 år gammal. Den lever i näringsfattiga bäckar och älvar. Den finns i Sverige, men är en hotad art.
Den äldsta djurindivid man känner till är en islandsmussla (Arctica islandica), som insamlades år 2006 utanför Islands kust. Den fick namnet Ming. Precis som hos träd, kan man hos musslor bestämma åldern genom att räkna tillväxtbetingade årsringar, hos dem i skalet. Mings ålder bestämdes först förhastat till 405-410 år.
I en ny undersökning publicerad år 2013 reviderade man emellertid musslan Mings ålder till 507 år. Man räknade då årsringarna på skalets utsida och jämförde årsringsmönstret på Mings skal med mönstren på skal från andra musslor äldre än 300 år. Jämförelseskalen täckte hela Mings livsperiod. Man använde en rad olika metoder för att kontrollera resultatet. Åldersvärdet 507 år måste nu anses mycket väl belagt. Detta innebär att Ming är det äldsta djur, vars ålder noggrant har kunnat bestämmas. Texten fortsätter under bilden.
 |
Det här är också en islandsmussla. Den är nedgrävd i bottnen. Bara de rörformade sifonernas öppningar syns. Musslan tar in vatten genom den ena sifonen. Vattnet passerar gälarna, där födopartiklar fastnar, och förs ut genom den andra sifonen. Courtesy of Bernard Picton and the National Museums Northern Ireland from Encyclopedia of Life under this CC License. |
|
Musslan Ming kläcktes ur sitt ägg år 1499, bara några år efter det att Columbus anlände till Amerika. Då var kung Hans kung i Sverige, Danmark och Norge, efter att ha avsatt den svenske riksföreståndaren Sten Sture d.ä. Kung Hans regeringstid blev dock kort. När Ming var två år gammal, gjorde Sten Sture uppror, avsatte kung Hans, återkom som riksföreståndare och såg till att Sverige lämnade den nordiska unionen år 1501.
Man arbetar med att fastställa en nära nog exakt musselbaserad tidsskala, som kan användas till att kalibrera åldersbestämningar gjorda med den så kallade kol-14-metoden. Den senare metoden har nämligen problematiska felkällor. Man hoppas att kunna få fram en kronologi i musselår som går 12 000 år tillbaka i tiden. Årsringar i trädstammar används redan på motsvarande sätt vid åldersbestämning inom arkeologin (så kallad dendrokronologi).
Skal av islandsmusslor kan ge information om forntida klimatförändringar. Man kan bland annat få fram uppgifter om havsvattnets temperatur genom att mäta andelarna av olika syreisotoper i varje årsring. Årsringarnas tjocklek ger också information om klimatförändringar.
Det finns uppgifter som antyder att vissa andra djurarter skulle kunna bli mycket äldre än islandsmusslan. Bevisen är dock, än så länge, otillräckliga. Läs om detta i artikeln "Världens äldsta djur: om olika organismers livslängd. Finns det djur som inte åldras, undflyr döden och kan leva ett evigt liv?" på en annan sida. 2007, 2012, 2013.
Anders Lundquist
Till början på sidan
Hej, jag undrar om du vet hur gammal en havsanemon kan bli. - Om djur som kanske inte åldras.
Många arter bland havsanemonerna kan bli mycket gamla, om de inte blir uppätna av ett rovdjur, åtminstone 50-100 år. En del menar att de inte åldras alls och kan leva i hundratals år, i princip hur länge som helst. Detsamma gäller kanske många andra ryggradslösa djur, till exempel musslor, se föregående svar. Läs om djur som inte åldras i en artikel om världens äldsta djur på en annan sida. 2011, 2013.
Anders Lundquist
Till början på sidan
 |
| Den mäktiga andinska kondoren (Vultur gryphus) är en av världens tyngsta flygande fåglar, dock ej den tyngsta. Med en acceptabelt belagd livslängd på 79 år konkurrerar den med kakaduapapegojan Cacatua leadbeateri (81 år) om åldersrekordet för fåglar. Läs gärna artikeln "Hur stor kan man vara och ändå flyga? Om stora fåglar och flygödlor" på en annan sida. Courtesy of Eric Miraglia from Encyclopedia of Life under this CC License. |
Vilka djur blir äldst? Och hur gamla kan de bli? - Om åldrande hos djur och växter. Om evigt liv hos kloner och encelliga organismer.
Den äldsta djurindivid man känner till är en mussla som var 507 år gammal, läs om denna mussla ovan på denna sida. Det äldsta kända ryggradsdjuret är en håkäring (Somniosus microcephalus), som var cirka 392 år gammal. Håkäringen är en haj som lever i Nordatlanten. De äldsta kända däggdjuren är en grönlandsval, som blev cirka 211 år gammal, ett par andra grönlandsvalar samt Madame Jeanne Louise Calment (1875-1997), som blev 122 år gammal. Mycket mer intressant information om gamla djur hittar du i artikeln "Världens äldsta djur: om olika organismers livslängd. Finns det djur som inte åldras, undflyr döden och kan leva ett evigt liv?" på en annan sida. 2016.
Anders Lundquist
Till början på sidan
Jag undrar om träd dör av ålder eller endast av yttre faktorer som till exempel miljögifter, parasiter eller avverkning. Kan ett träd leva för evigt om det får "vara ifred"?
Detta är en intressant fråga. Vi diskuterar här enskilda individer av träd, inte kloner. En individ av ett träd har en enda stam, ibland dock förgrenad vid basen. Kloner består av flera individer, som uppkommit genom rotskott och har samma genuppsättning. En viktig fråga är huruvida trädens stamceller kan dela sig och fungera hur länge som helst. Med detta avses inte cellerna i trädets stam, utan de celler som står för tillväxten. Stamcellerna hos växter ger upphov till dels nya stamceller, dels differentierade celler som bildar nya skott och rötter. Hos växter finns stamcellerna i tillväxtzonerna, de så kallade meristemen. Enligt en teori är åldrandet hos trädindivider genetiskt programmerat och därmed kan träden bara nå en viss maximal ålder. Enligt en annan teori åldras inte träden i egentlig mening utan dukar under antingen för miljöfaktorer, till exempel näringsbrist i jorden under trädet, eller för fysiologiska faktorer, till exempel transportsvårigheter i ledningsvävnaden när stammen blir alltför hög. Individer av olika trädarter blir helt klart olika gamla i naturen. Beror detta på olika stresskänslighet eller på genetisk programmering? Texten fortsätter under bilden.
 |
Den amerikanska sekvojan (Sequoia sempervirens; "redwood") är världens högsta träd och kan bli mycket gammal. Trädet ovan fälldes föga förvånande av en storm i januari 2017. Om man karvar en tunnel genom ett träd förstör man ju en stor del av dess kärlsystem. Courtesy of Jan Kronsell, in the public domain. |
|
Klart är att många träds form och funktion ändras med åldern. Detta bero inte bara på stressfaktorer. Träden tillväxer annorlunda. Blad, grenar och stam ser annorlunda ut och fotosyntesen minskar. Genom att ympa skott från gamla träd till nya och vice versa har man visat att dessa förändringar verkligen kan vara åldersrelaterade. Detta tyder på att meristemen i en trädstam förändras med åldern, åtminstone i vissa träd.
Med åldern kan också förhållandet mellan mängden fotosyntetiserande vävnad (bladen) och mängden icke fotosyntetiserande vävnad (stam, grenar och rötter) minska. Detta ger en mindre fotosyntetisk produktion av organiska föreningar och mer vävnad att försörja med sådana föreningar. Därmed blir trädet känsligare för stress. Eventuellt kan detta också begränsa den ålder trädet kan uppnå.
Men man har undersökt exemplar av världens äldsta träd, tallarten Pinus longaeva (se bilder på en annan sida). Man tittade bland annat på ledningsvävnaden, pollenkvaliteten och frönas groning. Man fann inga åldersrelaterade skillnader och drog slutsatsen att meristemen har evigt liv. Om detta stämmer så skulle dessa tallar inte åldras. Man har dessutom undersökt kromosomändarna, telomererna, hos långlivade träd. Läs om telomerernas betydelse för åldrandet på en annan sida.
Man studerade telomererna hos bland annat Pinus longaeva och Sequoia sempervirens (amerikansk sekvoja, "redwood"). Det senare trädet kan bli 80-120 m högt med en stamdiameter på 3-4 m. Det är världens högsta träd och kan bli mer än 2 500 år gammalt. Man mätte telomerernas längd och aktiviteten hos enzymet telomeras, som förlänger telomererna. Man hittade längre telomerer och högre telomerasaktivitet hos de långlivade träden än hos ett antal tallarter med betydligt kortare livslängd. Detta ger ytterligare stöd för tanken att vissa träd skulle kunna leva för evigt under gynnsamma förhållanden, men frågan torde inte vara slutgiltigt besvarad. Läs mer om gamla träd och gamla kloner av organismer på en annan sida. 2008, 2016.
Anders Lundquist
Till början på sidan
|
| Sköldpaddorna på Galapagosöarna kan bli mer än 150 år gamla. Olika arter har utvecklats på olika öar. Dessa sköldpaddor är utrotningshotade och fyra arter är redan utdöda. Copyright 1996 © Corel Corporation. |
Vad är det för skillnad i åldrandet mellan en sköldpadda och en människa? - Om åldrandets orsaker: naturligt urval, fria radikaler, TOR-systemet, inflammation, telomerer, stamceller och celldöd.
Åldrandet kännetecknas av att kroppens celler börjar fungera sämre. Risken att drabbas av sjukdomar ökar när man blir äldre, men åldrandet är i sig ingen sjukdom. Man förmodar att åldrande orsakas av det blir fler skador på kroppscellernas stora molekyler ju äldre man blir och att det är dessa skador som gör att kroppen fungerar sämre och att celler dör. Det kan också vara så att åldrade celler med speciella egenskaper ökar i antal, när man blir äldre, och gör att kroppens organ fungerar sämre.
Det är faktiskt möjligt att åldrandet är inprogrammerat i arvsmassan. I så fall är åldrandet en utvecklingsprocess, på samma sätt som barnets utveckling till en vuxen människa. Sannolikare är kanske att det naturliga urvalet hos äldre djur inte gynnar upprätthållandet av mekanismer som försvarar cellerna mot skador. Det kan vara djur som är så gamla att de redan reproducerat sig. Det kan också vara djur vars ålder avsevärt överstiger medellivslängden i naturen, där rovdjur, födobrist och sjukdomar gör att de flesta djur dör långt innan de nått den maximalt möjliga livslängden.
Det finns flera teorier om vad som orsakar åldrande. Antagligen finns det flera orsaker. Föreslagna orsaker är bland annat: bildning av skadliga så kallade fria radikaler, ökad aktivitet i signaleringssystemet TOR, bindning av glukos till stora molekyler (glykering), skadliga inflammationer, förkortade kromosomändar (telomerer) samt förlust av stamceller, som är nödvändiga för att bilda nya kroppsceller. Vill du veta mera, läs artikeln "Varför åldras man? Ger döden evolutionära fördelar? Om möjliga orsaker till åldrande" på en annan sida. 2011, 2012, 2016.
Anders Lundquist
Till början på sidan
 |
Egentlig vampyrfladdermus (släktet Desmodus). Fladdermöss blir mycket äldre än man skulle förvänta sig för däggdjur med denna låga kroppsvikt, läs mer i svaret nedan. De äkta vampyrerna suger blod från däggdjur och fåglar. De biter så försiktigt att djuren inte vaknar och lapar i sig blodet. Saliven innehåller ett ämne som hindrar blodlevring. Vampyrerna är snälla djur med ett välutvecklat socialt liv. Om en vampyr inte fått i sig något blod under natten, spyr en annan upp lite blod åt den olycklige. Om en hona dör kan en annan hona ta hand om hennes unge och ge den di. Vampyrerna hjälper också varandra att avlägsna parasiter från pälsen.
Vampyrerna har gropar i ansiktet som fungerar som detektorer för IR-strålning (värmestrålning). Huden i groparna innehåller nervändar, som är mycket känsliga för värmestrålning. Dessa värmereceptorer hjälper djuren att hitta sitt byte, som har en högre temperatur än omgivningen. Läs på andra sidor om hur vissa skalbaggar och om hur vissa ormar kan orientera sig med hjälp av IR-strålning. Courtesy of Ltshears and the Louisville Zoo from Wikimedia Commons under this GNU License. |
|
Jag har läst någonstans om att alla djur har en förväntad livslängd baserad på det totala antalet hjärtslag. Finns det något djur som avviker från detta mönster och, i så fall, vad kan det bero på?
Det har föreslagits att det finns ett samband mellan den maximalt möjliga livslängden och det totala antalet hjärtslag under ett liv, dock bara när det gäller däggdjur.
Det finns ett otvetydigt samband mellan kroppsvikt och energiomsättning hos däggdjur och de flesta andra djur. I korthet innebär detta för däggdjur att små djur omsätter mer energi per gram kroppsvikt genom nedbrytning av fett, kolhydrater och proteiner. De små djuren måste därför förbruka mer syrgas per gram kroppsvikt och producerar därmed mer spillvärme från energiomsättningen per gram kroppsvikt. Ett ton möss omsätter således mer energi, förbrukar mer syrgas och producerar mer värme en elefant på ett ton. Läs mer om energiomsättning och kroppsvikt på en annan sida.
För att musen ska kunna transportera mer syrgas till varje gram mus, måste musens hjärta pumpa ut mer blod per minut. Det finns två möjligheter att göra detta: 1) att ha ett proportionellt sett större hjärta som pumpar ut mer blod vid varje slag eller 2) att hjärtat slå fler slag per minut, det vill säga att pulsen är högre. Problemet löses med hjälp av det andra alternativet. Det sannolikt minsta däggdjuret, en liten näbbmus på 3 gram, har en vilopuls på mer än 600 slag per minut, medan en elefant på 3 000 000 gram (3 ton) har en vilopuls på cirka 25 hjärtslag per minut.
Den maximalt möjliga livslängden hos däggdjur är också beroende av kroppsvikten. Små djur har kortare livslängd. En mus dör av ålderdomssvaghet efter cirka 2-3 år, ett marsvin kan leva åtminstone 8 år, men en afrikansk elefant kan leva så länge som åtminstone 50-60 år. Notera att det handlar om maximal livslängd. De flesta djur i naturen dukar under på grund av rovdjur, svält eller sjukdomar långt innan de nått maximal livslängd.
Vi har nu två samband:
- Små djur har fler hjärtslag per minut.
- Små djur har kortare livslängd.
Man har kombinerat dessa samband och kommit fram till, enkelt uttryckt, att alla däggdjur lever lika länge om man mäter tiden i hjärtslag. Detta är en oerhört poetisk tanke: vår stund på jorden mäts ut av hjärtats slag. Men det finns flera problem. Ett är att det statistiska sambandet ifrågasatts. Ett annat är att det är mycket svårt att få fram tillförlitliga värden på däggdjurs maximala ålder. Ett tredje är att människohjärtat slår fler slag än förväntat. Hade sambandet gällt för människor så hade vi dött av ålderdomssvaghet vid 20-30 års ålder. Sambandet är således inte tvingande och undantagslöst. Människans oväntat höga livslängd är dock intressant. Man kan anta att det naturliga urvalet gynnat en hög livslängd hos människor. Läs om människans livslängd på en annan sida.
Den afrikanska kalråttan (Heterocephalus glaber) och fladdermössen lever också mycket längre än förväntat med hänsyn till deras låga kroppsvikt.
Läs om orsaker till åldrande i föregående svar. 2008, 2012.
Anders Lundquist
Till början på sidan
 |
Den irländska varghunden väger cirka 50 kg, men lever inte särskilt länge. Uppgifterna varierar, men enligt de bästa källorna har den förväntad livslängd på cirka 7 år eller mindre (medianvärde). Courtesy of Lilly M, from Wikimedia Commons under this GNU License. |
|
Jag undrar varför hundar lever kortare tid än katter. Beror det på ämnesomsättning och hjärtslag, eller något annat? - Om stora och små hundars ålder.
Jag har också hört att tamkatter lever längre än hundar, men undrat om det är sant. Detta måste jag verkligen reda ut! Jag har hittat flera mer eller mindre tillförlitliga källor. Ofta anges inte vilket statistiskt mått (medelvärde eller median) som använts. Den bästa källa jag hittat är "2013 Banfield State of Pet Health Report" publicerat av ett veterinärmedicinskt företag i USA. Rapporten bygger på nästan 2,5 miljoner hundar och nästan 460 tusen katter som dog år 2012. Den angivna dödsåldern är den ålder vid vilken katterna och hundarna avlivades på grund av ålderskrämpor eller annan sjukdom vid företagets kliniker i hela USA. Genomsnittlig livslängd anges vara 12,1 år för katter och 11 år för hundar. Skillnaden är således rätt liten, cirka 10 procent. I andra, mindre tillförlitliga källor anges att katter normalt blir 12-15 (tre källor), 13-17, 10-14 och 12-18 gamla. Katter som får röra sig fritt utomhus uppges inte bli lika gamla som innekatter.
För hundar kompliceras bilden av att olika raser når olika hög ålder. Mindre raser tenderar att bli äldre än större. I en källa anges förväntad livslängd för 55 hundraser. För 40 av dessa raser anges en förväntad genomsnittlig livslängd på mellan 10 och 14 år. Raser med en förväntad livslängd på mindre än 10 år är nästan alla stora eller mycket stora raser. I den ovan nämnda "2013 Banfield State of Pet Health Report" delas hundraserna in i små raser (t.ex. chihuahua och skotsk terrier) med en genomsnittlig livslängd på 11,3 år, medelstora (t.ex. boxer och cockerspaniel) med 10,8 år, stora (t.ex. schäfer och golden retriever) med 11.1 år samt jättestora (t.ex. grand danois och mastiff) med 8 år. I en annan tillförlitlig studie anges betydligt större skillnader mellan dess fyra kategorier. I den studien framgår det mycket klart att små hundar lever längre än medelstora, att medelstora lever längre än stora och att stora lever längre än jättestora.
I en tillförlitlig källa (Animal Ageing and Longevity Database) anges den äldsta kända katten ha blivit 30 år gammal, men uppgiften betraktas som osäker. Den äldsta kända hunden uppges ha blivit 24 år gammal, enligt en bättre belagd uppgift. Det finns obekräftade uppgifter om både katter och hundar som blivit betydligt äldre än 30 respektive 24 år. Möjligen är det så att katter oftare än hundar blir mycket äldre än normalt.
Sammanfattningsvis tycks katter leva längre än hundar, men skillnaden är mycket liten. Jag hittar ingen förklaring till denna skillnad och är rätt övertygad om att ingen har studerat detta ämne.
 |
Chihuahuan väger mindre än 3 kg, men lever mycket länge. Uppgifterna varierar, men enligt de bästa källorna har den förväntad livslängd på närmare 15 år (medianvärde) och blir ganska ofta upp emot 20 år gammal. Courtesy of Vindhyana, from Wikimedia Commons under this CC License. |
|
Hos vilda däggdjursarter finns det ett samband mellan deras maximala ålder under goda livsvillkor och deras kroppsvikt. Ju tyngre ett djur är, ju äldre blir det. Det finns dock många undantag till denna regel. Läs mer om ålder och kroppsvikt ovan på denna sida.
Katter och i synnerhet hundar har under flera årtusenden utsatts för avel, många raser också för inavel. Man kan därför inte förvänta sig att de följer sambandet mellan kroppsvikt och maximal livslängd. Det är icke desto mindre förvånande att stora hundraser är betydligt mer kortlivade än små. Detta ämne har studerats, men man har inte hittat någon väl belagd förklaring. Det finns flera möjligheter: stora hundar åldras snabbare under hela livet, de börjar åldras vid en lägre ålder eller så har de en högre dödlighet under hela sitt liv. En omfattande studie har visat att det första alternativet gäller: stora hundar åldras snabbare under hela livet. Varför gör de då det? En möjlig förklaring rör det insulinliknande hormonet IGF-1. IGF-1 insöndras främst från levern. Insöndringen stimuleras av tillväxthormon, GH. IGF-1 och GH stimulerar bland annat kroppens tillväxt. Stora hundar har högre halter av IGF-1 i blodet än små. Detta är sannolikt en förklaring till att de växer snabbare och blir större än de små hundarna. Men IGF-1 är också hos många djurarter kopplat till åldrande. Låga halter av IGF-1 gör att djuren åldras långsammare. Man har dock ännu inte visat att det är höga halter av IGF-1 som förkortar stora hundars livslängd.
Intressant i sammanhanget är att det finns svaga indikationer på att långa människor har en lägre medellivslängd än korta. Det finns ett flertal möjliga förklaringar till detta, men en bidragande orsak skulle eventuellt kunna vara höga halter av IGF-1, ett hormon som stimulerar längdtillväxten.
Läs om hur hunden tämjdes och om hur katten tämjdes på en annan sida. 2016.
Anders Lundquist
Till början på sidan
 |
En dagslända (ordningen Ephemeroptera). De vuxna insekterna är kortlivade, från cirka 1 timme till 2-3 dygn. De kan således leva mer än en dag. Detta gäller i synnerhet honorna som måste lägga ägg efter parningen, innan de dör. Courtesy of Zapyon from Wikimedia Commons under this CC License. |
|
Hejsan, jag har en fråga till dig. Vilket djur lever kortast tid? Finns det något djur eller insekt som bara lever 24 timmar? Tacksam för svar.
Vi pratar om den maximalt möjliga ålder som djur kan nå. De flesta djur dör dessförinnan på grund av att de blir uppätna, blir sjuka eller svälter ihjäl.
Jag känner inte till något djur vars hela livsspann är cirka ett dygn eller mindre. Det finns encelliga organismer som delar sig med en sådant tidsintervall, men det är tveksamt om man kan tala om livslängd hos dem. Dessutom avser man numera med beteckningen djur bara flercelliga organismer. Det finns emellertid många djur som har en total maximal livslängd på några veckor. Ett exempel är många myggor och flugor, läs om myggors ålder å en annan sida. Ett annat exempel är rundmasken Caenorhabditis elegans som har en maximal livslängd på 2-3 veckor. Denna mask används som ett modellsystem vid studier av åldrande, läs om detta nedan. Det finns en mängd små ryggradslösa djur, vars maximala livslängd är okänd. Många av dem lever sannolikt kortare tid än Caenorhabditis elegans.
Det är emellertid inte ovanligt hos insekter att det vuxna stadiet omfatta cirka ett till ett par dygn, till och med mindre än ett dygn. Exempel är dagsländor, därav deras namn, och harkrankar. Det enda dessa insekter gör som vuxna är att fortplanta sig och dö (av "ålderdomssvaghet"). De äter inte och matspjälkningsapparaten är ofta inte ens funktionsduglig. 2008, 2012, 2016.
Anders Lundquist
Till början på sidan
 |
Till vänster ses en bananfluga (Drosophila melanogaster). Man har i laboratorieförsök lyckats fördubbla dessa djurs livslängd. Läs mer i svaret nedan. Till höger ses en annan bananfluga, men den är inte normal. Den bär på en mutation i genen antennapedia vilket gör att den på huvudet bär ett par ben i stället för de normala korta antennerna. Denna gen tillhör den stora genfamilj som kallas homeoboxgener (Hox-gener) och finns hos alla djur, inklusive människan. Genom att påverka andra geners aktivitet styr homeoboxgenerna utvecklingen av kroppens form och placeringen av dess olika delar. Courtesy of André Karwath from Wikimedia Commons under this CC License (left). Courtesy and copyright of John H. McDonald at the Handbook of Biological Statistics (right). |
|
Finns det något sätt att stoppa eller sakta ned en organisms åldrande?
Ja, i experiment har man lyckats förlänga livet hos råttor, bananflugor och hos rundmasken Caenorhabditis elegans.
Om man begränsar födotillgången för råttor (d.v.s. låter dem leva nära svältgränsen) ökar deras livslängd. Detsamma gäller för Caenorhabditis. Men det finns inga bevis för att detta skulle gälla också för människor. Även om det verkligen fungerar för människor, torde det vara ett för de flesta människor obehagligt och kanske även riskabelt sätt att förlänga livet.
Man har också lyckats förlänga livet hos bananflugor. I naturen dör naturligtvis många bananflugor av födobrist eller parasiter, medan andra faller offer för rovdjur. Men flugor som föds upp i ett laboratorium befriade från födobrist, parasiter och rovdjur dör av "ålderdomssvaghet". Sådana flugor har en medellivslängd på ca 4-5 veckor. Normalt fortplantar sig flugorna vid en, ur bananflugesynpunkt, låg ålder. Emellertid har man gjort laboratorieförsök, i vilka man inte låtit flugor fortplanta sig förrän de passerat den aktningsvärda åldern av 6 veckor. Många flugor dör då innan de hunnit fortplanta sig och det naturliga urvalet kommer att starkt gynna genvarianter som ökar flugornas livslängd. Genom att låta flugor leva på detta sätt i åtminstone tio bananflugegenerationer har man fått fram flugstammar med två till tre gånger högre medellivslängd än normala flugor. Dessa stammar är inte bara långlivade, de är dessutom stresståligare och uthålligare än normala flugor. I princip skulle förmodligen människans livslängd kunna förlängas på samma sätt som bananflugornas, men detta skulle vara i högsta grad oetiskt och dessutom skulle de dröja hundratals år (mer än tio generationer) innan någon effekt blev märkbar.
Varför hittar man inte de långlivade flugorna i naturen? Jo, det naturliga urvalet verkar normalt inte på gener för egenskaper som kommer till uttryck efter det att individerna har fortplantat sig. Då är det den nya generationen som för generna vidare. I naturen fortplantar sig flugorna "vid unga år" och det naturliga urvalet gynnar således
inte gener som gör flugorna långlivade. Dessutom blir de flesta av flugorna uppätna av predatorer innan de nått en aktningsvärt hög ålder. Man kan då fråga sig varför människor lever långt efter det att de reproducerat sig. Man har gissat att detta har att göra med att mänskliga farföräldrar eller morföräldrar haft uppgifter som gynnat barnbarnens överlevnad, till exempel att de hjälpt till vid vård och uppfostran av den yngsta generationen. Läs om den så kallade "mormors och farmors"-hypotesen på en annan sida.
Man har identifierat en del genmutationer som ökar livslängden hos bananflugor och hos den lilla rundmasken Caenorhabditis elegans. Hos masken känner man till ett flertal gener som påverkar dess livslängd och man har också isolerat flera långlivade mutanter. Särskilt intressant är att hämning av ett insulinliknande hormon, IGF1, hos masken ökar dess livslängd. Hos människan stimulerar insulin lagring av de energirika näringsämnen som absorberas från tarmen till blodet i samband med en måltid. Insulinhalten är låg vid fasta, något som stämmer väl överens med tanken att begränsad födotillgång ökar livslängden. Hos Caenorhabditis har man även lyckats öka livslängden genom att ändra dietens sammansättning.
Ämnet rapamycin, som hämmar så kallad TOR-signalering, har visat sig öka livslängden hos flera djurarter, bland annat möss. Läs om TOR-signalering på en annan sida. Men rapamycin har biverkningar och man vet ännu inte om det skulle kunna förlänga livet hos människor.
Blod från unga möss har visat sig ha vissa föryngrande effekter på blodkärlssystemet och nervsystemet hos gamla möss. Man fann dessa effekter då man kopplade ihop blodomloppen hos två möss, en ung och en gammal. Man fann liknande effekter då gamla möss tillfördes tillväxtfaktorn GDF11. Andra undersökningar tyder på att det i unga djurs blod finns faktorer, som kan verka föryngrande på olika organ hos äldre djur. Det är oklart om dessa studier kan leda till behandlingar, som motverkar sjukdomar och åldrande hos människan.
En undersökning av mer än hundra år gamla franska åldringar antyder att dessa människor har speciella varianter av vissa gener som ökar deras livslängd. Men diet, stress, motion och andra livsstilsfaktorer har också stor betydelse för livslängden. Kanske kommer metoder att förlänga människans livslängd att kunna utvecklas, men inget tyder på att det sker i en snar framtid. Enskilda människor skulle sannolikt uppskatta att leva längre, om det innebar en respittid med acceptabel livskvalitet. Om möjligheten att öka livslängden realiseras, kommer det dock att leda till en rad svåra etiska, sociala och ekonomiska problem. 2008, 2012, 2016, 2017.
Anders Lundquist
Till början på sidan
Jag ska skriva om bläckfiskar och hittar ingenstans hur gamla de kan bli. Tacksam för svar.
Det är en intressant fråga. Bläckfiskar är stora djur, många av dem mycket stora. De har en komplicerad hjärna och en mycket god inlärningsförmåga. Djur med dessa egenskaper brukar leva länge, åtskilliga år, och fortplanta sig flera gånger under sitt liv.
Med bläckfiskar är det helt annorlunda. De flesta arterna lever bara ett till två år. Sedan fortplantar de sig en gång och dör omedelbart efter fortplantningen. Stora arter på mer än 50 kilo lever bara cirka 3-5 år. Även dessa arter fortplantar sig bara en gång och dör sedan. Jättebläckfiskarna och kolossbläckfiskarna, de största av alla nu levande ryggradslösa djur, lever förmodligen längre, men man vet inte hur gamla de kan bli. Man förmodar att de har en oerhört hög tillväxthastighet.
Det finns bara en känd grupp av bläckfiskar som fortplantar sig flera gånger under sitt liv. Det är arterna av släktet Nautilus, de enda nutida bläckfiskarna som har ett yttre skal. Dessa bläckfiskar lever också ganska länge. Läs om Nautilus på en annan sida.
Man vet inte vilken fördel det skulle kunna vara för bläckfiskarna att vara kortlivade. Det kan ha att göra med att på varandra följande generationer inte konkurrerar om födan. En annan möjlighet är att det kan vara en fördel för bläckfiskarna att växa snabbt, använda mycket energi till att fortplanta sig, på bekostnad av kroppens övriga funktioner, och ha en liten dödlighet hos ägg och ungar. 2011.
Anders Lundquist
Till början på sidan
 |
En amöba. Notera den mörkbruna runda kärnan och de utskott (pseudopodier) som den sträcker ut när den rör sig. Den är på jakt för att fagocytera någon av de mikroskopiska organismer som syns på bilden. Fagocytos innebär att amöban omsluter sitt byte så att det hamnar i en membranblåsa inne i amöbacellen för att sedan brytas ned. Courtesy of Wikimedia Commons under this CC License. |
|
När jag var ung hörde jag att det fanns vetenskapsmän som trodde att amöbor kunde leva för alltid och att det således kan leva amöbor idag som varit med sedan livet uppkom på jorden. Kan detta vara riktigt?
Dessa vetenskapare syftade säkerligen på att det inte är meningsfullt att tala om åldrande hos encelliga organismer som förökar sig genom delning.
Enskilda amöbaceller blir inte särskilt gamla. En amöba av den vanliga arten Amoeba proteus delar sig i två celler ett par dagar efter det att den själv uppkommit genom celldelning. Under vissa förhållanden kan det gå längre tid mellan delningarna, men det handlar om korta tidsperioder.
Men det är onekligen fascinerande att en amöbacell härstammar från andra celler i en obruten kedja av delningar som går flera miljarder år tillbaka tiden. Det samma gäller alla mänskliga celler. Men under tiden har cellerna sannolikt förändrats så mycket, att man skulle betrakta en några miljarder år gammal förfadercell till en amöba som en annan amöbaart eller kanske en helt annan organism, som vi inte skulle känna igen som en amöba. Men det vet vi inget om, eftersom det inte finns några så gamla fossil av amöbor. Och hade det funnits fossil skulle det vara omöjligt att avgöra hur de var besläktade med dagens amöbor.
När biologer på 1800-talet beskrev celldelningen myntades den latinska devisen "Omne cellulla ex cellullae", det vill säga "Varje cell härstammar från andra celler". Man har aldrig hittat något undantag från denna regel. Och den har troligen gällt i cirka 3,5 miljarder år. Ännu tidigare, när liv först uppkom på jorden, fanns det förstadier till celler som så småningom gav upphov till celler. Hur det gick till kommer vi aldrig med säkerhet kunna ta reda på, även om det finns flera trovärdiga hypoteser och mycket intressant forskning inom området.
Hur som helst kan det inte funnits amöbor när livet uppkom på jorden för cirka 4 miljarder år sedan. De första cellerna var bakterier eller bakterieliknande organismer utan cellkärna. Amöbor har cellkärnor och de första organismerna med cellkärna uppkom sannolikt först för cirka 2 miljarder år sedan. 2012, 2014.
Anders Lundquist
Till början på sidan
Till "Svar på frågor"
|
