|
En mycket fantasifull rekonstruktion av den utdöda jättefågeln Argentavis magnificens från Argentina. Den är en av de största kända flygande fåglarna. Den tillhörde en utdöd fågelgrupp som förmodligen var närmast släkt med andfåglarna eller hönsfåglarna. Den var troligen en skicklig glidflygare, men kunde sannolikt inte lyfta från jämn mark bara genom att springa. Den behövde motvind eller nedåtsluttande mark för att bli luftburen. Courtesy of Jaime Chirinos, from Wikimedia Commons under this CC License. |
|
Kan en fågel bli hur stor som helst? Skulle vilja få ett bra svar på vad som påverkar detta. Tack på förhand. - Om världens största och minsta fåglar.
De största fåglar man känner till har alla förlorat flygförmågan. Den tyngsta nu levande fågeln är den afrikanska strutsen, som uppges maximalt väga mellan 130 och 150 kg. De största kända utdöda fåglarna troddes intill nyligen ha varit elefantfågeln Aepyornis maximus på Madagaskar, som sannolikt var besläktad med strutsfåglarna, och den australiska Dromornis stirtoni, som troligen härstammade från andfåglarna. Man anser att dessa fåglar kunde väga upp till cirka 500 kg. År 2018 beskrevs emellertid en ännu större utdöd elefantfågel (Vorombe titan) vars vikt, baserat på skelettbenens storlek, uppskattats till i medeltal cirka 640 kg. Alla dessa fåglar härstammade från fåglar med flygförmåga. Alla nutida icke flygkunniga fåglar härstammar också från flygande fåglar.
Den tyngsta nu levande flygande fågeln anses vara den afrikanska koritrappen (Ardeotis kori), med en vikt på ca 16 kg eller mer. De utdöda kondorliknande fåglarna Argentavis magnificens (se bilden ovan) och Pelagornis sandersi är de tyngsta kända flygande fåglarna.
Vad är då den maximalt möjliga storleken för en flygande och en icke flygande fågel? Hur började fåglarna flyga? Dessa frågor diskuteras utförligt i artiklarna "Hur stor kan man vara och ändå flyga? Om stora fåglar och flygödlor" och "Hur började fåglarna flyga? Om tvåbenta dinosaurier, fjädrar och vingar" på andra sidor. Texten fortsätter under bilden.
 |
Bikolibrin (Mellisuga helenae) är världens minsta kända fågel. Se vidare texten nedan. Courtesy of Bob Dodge, from Encyclopedia of Life under this CC License. |
|
Världens minsta fågel uppges vara bikolibrin (Mellisuga helenae) som finns på Kuba och angränsnde öar. För den anges i medeltal en längd på i medeltal 5,8 cm, ett vingspann på 3,3 cm och en vikt på 2,3 g. Ett jämnvarmt djur kan knappast bli mindre. Läs förklaringen till detta i artikeln "Varför är insekter så små? Varför är däggdjur och fåglar stora?" på en annan sida.
Läs om världens minsta och största kräldjur nedan på denna sida. Läs om världens minsta och största groddjur och om världens minsta och största fiskar på en annan sida. 2014, 2016, 2019.
Anders Lundquist
Till början på sidan
 |
Huvudet på en havssula (Morus bassanus). Man ser ingen näsborre. Notera dock den näbbplåt som sitter under ögat. Under den finns en sekundär näsborre (pil), genom vilken fågeln andas. Läs vidare i svaret nedan. Courtesy of Keith Marshall, from Encyclopedia of Life under this CC License. |
|
Jag är 12 år. Jag och min pappa såg precis en dokumentär som handlade om hur havssulor flyger och dyker. I filmen fick vi reda på att de inte har några "yttre näsborrar". Var sitter havssulornas näsborrar, om de har några förstås, och hur andas de?
En mycket bra och intressant fråga! Jag har grävt i litteraturen och hittade till slut svaret. Näsborrarna eller de yttre näsöppningarna är de två öppningar genom vilka fåglar, däggdjur och andra landryggradsdjur andas när munnen är stängd. Om havssulorna helt hade saknat yttre näsöppningar, skulle de ju hela tiden andas genom munnen. Det gör de inte. De håller ju för det mesta näbben stängd. Hur kan de då andas? Titta på bilden ovan, så ska jag förklara.
Det är riktigt att havssulorna saknar de två yttre näsborrar som finns hos andra landryggradsdjur. Det finns två kanaler i näbbens benvävnad, men de är täckta av huden, som på näbben bildar kraftiga plåtar av hornämnen. Det är samma ämnen som bildar det döda hornlagret på vår hud.
Sulorna har emellertid en mycket "bred" mun. Vinklarna mellan övernäbben och undernäbben, alltså mungiporna, är tillbakadragna så att de ligger bakom ögonen. Under ögonen finns i övernäbben de främre delarna av de benstavar, som bildar ögonhålornas underkant. Dessa bendelar är täckta av små hornämnesplåtar, av vilka den högra tydligt syns bå bilden ovan. Under dessa plåtar finns öppningar mellan övernäbben och undernäbben. Sulorna andas genom dessa öppningar. Öppningarna syns bara om man tittar på näbben underifrån. Sulorna har alltså utvecklat nya näsborrar, som kallas sekundära näsborrar.
Men inte nog med det. Benstaven med vidhängande hornplåt är rörlig och hänger ner ovanför undernäbben. När sulorna dyker från hög höjd träffar de vattnet med stor kraft. När näbben träffar vattnet pressas hornplåten mot undernäbben. Då stängs de sekundära näsborrarna. Därmed skadas inte munhålan och näshålorna av inströmmande vatten.
Eftersom de yttre näsborrarna saknas, har havssulornas näshålor inuti övernäbben bara en öppning, in mot munhålan. De kan alltså inte ha ett kontinuerligt, enkelriktat luftflöde förbi luktslemhinnan i näshålornas väggar. Man kan fråga sig hur de de ventilerar näshålorna. Deras luktorgan är dock välutvecklat.
Sulorna har alltså förlorat de gamla näsborrarna och bildat nya som en anpassning till dykning från hög höjd. De har, fantastiskt nog, också utvecklat "krockkuddar" som med största sannolikhet mildrar nedslaget mot vattnet. Dessa kuddar består av luftfyllda säckar i underhuden. Säckarna är utbuktningar från de luftsäckar som alla fåglar använder när de andas. Du kan läsa om näsborrarnas evolution hos ryggradsdjuren och om hur fåglar andas på andra sidor. 2015.
Anders Lundquist
Till början på sidan
 |
En stormfågel (Fulmarus glacialis). Läs om rören på näbbens ovansida i texten nedan. Fågeln häckar på fågelberg i Nordatlanten och iakttages ofta vid Västkusten. Courtesy of Des Colhoun, from Encyclopedia of Life under this CC License. |
|
Hej och tack för din artikel om saltkörtlar hos marina djur. Var nyss på Svalbard och tog foton av stormfåglar. När jag förstorar bilderna så ser jag att den lustiga utväxten på ovansidan av näbben är utformad som ett rör. Är det genom detta rör som saltutsöndringen sker?
Alldeles riktigt, hos stormfåglar avges saltlösningen från saltkörtlarna genom de två rörformade näsborrarna på näbbens ovansida. Det har emellertid föreslagits att rörens främsta funktion är att underlätta lokalisering av byte med hjälp av luktsinnet. För detta förslag finns det emellertid, mig veterligen, inga belägg. Men man har på senare år visat att många havsfåglar har ett utmärkt luktsinne. Läs om havsfåglars luktsinne och om deras saltkörtlar på andra sidor. 2014.
Anders Lundquist
Till början på sidan
Ville ställa en fråga jag har om hönor. Har de som vi en vaginal öppning och en anal öppning? Eller har de bara en? Hur fungerar det? Jag menar, med urin, avföring, ägg och så vidare. Ville bara veta innan jag grubblar ihjäl mig! Hoppas på svar!
Fåglar har en enda öppning, kloaköppningen. Kloaken är en inbuktning från kroppsytan. I kloaken mynnar ändtarmen och två urinledare, samt hos hannarna två utförsgångar för spermier (vasa deferentia) och hos honorna på vänster sida en äggledare (ovidukt). Penis saknas hos de flesta fåglar och äggledaren och äggstocken på höger sida degenererar alltid under fosterutvecklingen. Hos nästan alla fåglar saknas urinblåsa. Urinen lagras, blandad med avföring, i kloaken.
Dessutom mynnar i kloaken den så kallade bursa Fabricii, ett organ som bidrar till immunsystemets mognad och motsvarar däggdjurens thymus (brässen).
Läs om hur ägget bildas hos fåglar på en annan sida. 2012.
Anders Lundquist
Till början på sidan
 |
En deltakrokodil (Crocodilus porosus). Denna krokodil är förmodligen det största nu levande krokodilartade kräldjuret. Krokodilers ögon, öron och näsborrar är belägna på huvudets ovansida. De kan därför lura i vattnet utan att upptäckas av sitt byte. Courtesy of I. Sanderson, from Encyclopedia of Life under this CC License. |
|
Hur stor är den största krokodil man känner till? - Om de största och minsta reptilerna.
Det är mycket svårt att få säkra data om vuxna djurs storlek. Det finns många osäkra eller felaktiga uppgifter och ofta har alltför få exemplar mätts. Dessutom används olika mått, oftast kroppslängd eller kroppsvikt. Eftersom kroppsformen är mycket olika hos olika djur, är kroppsvikten det bästa måttet.
Den största kända nu levande ödlan är den giftiga komodovaranen (Varanus komodoensis) som uppges kunna bli cirka 3 meter lång. Den uppges enligt olika källor kunna väga mer än 90 kg, mer än 130 kg eller närmare 150 kg. Komodovaranen lever endast på ön Komodo och ett par andra öar i Indonesien. Texten fortsätter under bilderna.
 |
 |
Dvärgkameleonten Brookesia micra (överst) och geckoödlan Sphaerodactylus ariasae (nederst) konkurrerar om titeln världens minsta ödla, se vidare texten nedan. Kameleonten är inte fullvuxen. Notera millimeterskalan på den nedre bilden.From Encyclopedia of Life, courtesy of F. Glaw, J. Köhler, T. M. Townsend and M. Vences, under this CC License (above) and Museum of Comparative Zoology, Harvard University, under this CC License (below). |
|
Den minsta kända ödlan anses i flertalet källor vara dvärgkameleonten Brookesia micra, som lever på en liten ö utanför Madgaskar. Vuxna hanar av denna kameleont har en maximal kroppslängd på 16 mm. Den totala längden, inklusive svansen, uppges hos båda könen vara mindre än 30 mm. Två exemplar vägde 180 och 210 mg. En konkurrent är dock geckoödlan Sphaerodactylus ariasae från Karibien med en uppgiven maximal kroppslängd på 18 mm (medelvärde 16 mm) och en maximal total längd, inklusive svans, på 33 mm. Tre exemplar vägde 120 mg, 130 mg och 140 mg. Det är inte förvånande att geckon med sin smalare kropp väger mindre än kameleonten. Eftersom kroppsvikten är det bästa måttet, utnämner jag härmed geckoödlan till den minsta kända ödlan och därmed till det minsta kända kräldjuret.
Den minsta kända ormen anses vara den äkta blindormen Tetracheilostoma carlae från Barbados med en maximal totallängd på cirka 100 mm och en vikt av cirka 600 mg. Blindormar är alla små med förkrympta ögon täckta av fjäll. Några av dem lever i termitstackar, där de äter upp ägg och larver utan att besväras av termiterna. Den sydamerikanska gröna anakondan (Eunectes murinus) anges oftast vara den största kända ormen med en verifierad maximal totallängd på 5,21 meter och vikt på 97,5 kg, enligt en annan källa 156 kg.. Mindre säkra uppgifter anger maximala värden på 8,8 meter respektive 227 kg. Men för den sydasiatiska pytonarten Python bivittatus finns det verifierade mätvärden för ett exemplar (kärleksfullt kallat "Baby") med en längd på 5,74 meter och en vikt på 182,8 kg. Och för nätpytonormen (Python reticulatus) finns en verifierad uppgift för ett exemplar med en längd på 6,95 meter. Dessutom finns det en rad obekräftade historier om ännu större anakondor och pytonormar. Kampen kan således inte betraktas som avgjord. Texten fortsätter under bilderna.
 |
 |
Blindormen Tetracheilostoma carlae, överst, uppges vara den minsta kända ormen. Den sydamerikanska gröna anakondan (Eunectes murinus), nederst, anges vanligen som den största kända ormen, men har viss konkurrens från två asiatiska pytonarter. Anakondan är halvakvatisk. På bilden befinner ormen sig under vattnet i ett akvarium. Man ser dess spegelbild i vattenytan underifrån. From Encyclopedia of Life, courtesy of the Smithsonian Institution, National Museum of Natural History, under this CC License (above) and Lena Wild under this CC License (below). |
|
Störst bland sköldpaddorna uppges havslädersköldpaddan (Dermochelys coriacea) vara. Den anges kunna väga mer än 680 kg och bli mer än 1,8 meter lång. Ett exemplar uppges enligt en annan källa ha vägt 916 kg. En utdöd havssköldpadda blev betydligt större. De minsta sköldpaddorna uppges väga mindre än 0,5 kg och ha en skallängd på mindre än 13 cm.
Till de krokodilartade kräldjuren ("krokodiler" i dagligt tal) hör krokodiler, alligatorer, kajmaner och gavialer. Alla dessa djur lever i varma delar av världen (tropiska och subtropiska områden). Två arter konkurrerar om att vara störst bland krokodildjuren och därmed också bland kräldjuren. De är deltakrokodilen (Crocodilus porosus) och nilkrokodilen (Crocodilus niloticus). Deltakrokodilen finns i Sydostasien och i Australien, nilkrokodilen i Afrika. Längder på upp till cirka 9 meter anges för båda dessa krokodiler. Ett rekord på 10 meter är noterat för deltakrokodilen. Stora exemplar av båda arterna uppges väga mer än 1 000 kg. Deltakrokodilen är förmodligen det största nu levande kräldjuret. Men det har naturligtvis funnits dinosaurier som var åtskilligt större. Det minsta krokodildjuret är så stort att jag inte brytt mig om att leta efter det.
Deltakrokodilen är också intressant därför att den kan leva i havet. Den har särskilda saltkörtlar på tungan som avlägsnar det saltöverskott som den får i sig. Du kan läsa om saltkörtlar hos kräldjur och fåglar på en annan sida.
Läs om världens minsta och största fåglar ovan på denna sida. Läs om världens minsta och största groddjur ochom världens minsta och största fiskar på en annan sida. 2001, 2012, 2016.
Anders Lundquist
Till början på sidan
 |
Gammal men "still going strong". Sköldpaddor finns i havet, i sötvatten och på land. Det är en i mycket gammal kräldjursgrupp som med framgång förlitat sig på sitt skyddande skal i åtminstone 200 miljoner år. Bilden visar en galapagossköldpadda. Dessa landsköldpaddor är kända för att bli mycket gamla. Copyright 1996 Corel Corporation. |
|
Hej. Jag har sköldpadda själv och jag har en fråga. Jag undrar om sköldpaddor kan ta hål i skalet? - Om skalets uppbyggnad hos sköldpaddor.
Sköldpaddor kan inte ta hål på skalet. Det består av en ryggsköld (carapax) och en buksköld (plastron). De båda sköldarna innehåller två skyddande lager. Det inre lagret består av sammanvuxna benplattor i läderhuden. I ryggskölden är en del sidoplattor sammanvuxna med revbenen och en del mittplattor med kotor i ryggraden. Nyckelbenet, ett annat ben i skuldergördeln och kanske också revben är inbyggda i bukskölden. Det yttre skyddande lagret i båda sköldarna består av hornplattor som är förtjockningar av överhudens yttersta lager, hornlagret. Hornplattorna från en del sköldpaddsarter användes förr i prydnadsföremål och möbler under beteckningen sköldpadd. Se även bilderna av sköldpaddsskelett vid nästa fråga.
Eftersom skalet är stelt måste sköldpaddor andas på ett konstigt sätt. De har ett mellangärde mellan bukhåla och brösthåla, precis som vi däggdjur. Men sköldpaddornas mellangärde är inte, som vårt, en inandningsmuskel. Sköldpaddorna andas in genom att dra benen ut ur skalet så att lungorna utvidgas och luft sugs in i dem! De andas ut genom att dra in benen i skalet så att luften pressa ut ur lungorna.
Du kan läsa om hur sköldpaddor navigerar, om hur de klarar syrebrist, om hur de kan bli så gamla och om havssköldpaddornas tårar på andra sidor. 2001, 2013.
Anders Lundquist
Till början på sidan
 |
 |
Till vänster ett skelett av en sköldpadda med bukskölden borttagen. Man ser att revbenen är sammanväxta med ryggskölden vilket gör att den ser randig ut. Det är omöjligt att ömsa skalet, läs mer i svaret nedan. Till höger ses i närbild den märkliga skuldergördeln. (2) är skulderbladet (scapula) som är fäst vid ryggskölden. (1) är ett utskott (acromion) från skulderbladet som ledar mot nyckelbenet (clavicula). Nyckelbenet syns inte eftersom det är sammanväxt med bukskölden. (3) är korpbenet (coracoid). Alla dessa benelement finns hos människan. Korpbenet motsvaras hos oss av skulderbladets korputskott. Vårt acromionutskott ledar även det mot nyckelbenet. Men hos oss är nyckelbenet friliggande och dess andra ände ledar mot bröstbenets övre del (manubrium). Hos många andra däggdjur har nyckelbenet försvunnit. Detta anses vara en anpassning till löpning på fyra ben. Denna tolkning förefaller rimlig med tanke på att nyckelbensbrott ofta inträffar hos oss människor när vi faller framåt och tar för oss med händerna. Courtesy of Daderot from Wikimedia Commons under this CC License. |
|
Hej jag sitter i köket med två pojkar och pratar om sköldpaddor. Frågan lyder hur växer skalet? Ömsar de skal? Tacksam för svar.
Sköldpaddor ömsar inte sitt skal. Skalet består dels av skelettben (se bilden ovan och föregående svar), dels av hud utanför dessa skelettben. Skelettbenen tillväxer, precis som annan benvävnad, genom att ny benvävnad anläggs i benet. Det finns särskilda celler inne i benvävnaden som bildar proteiner (bl.a. kollagener) och mineralet apatit (ett kalciumhydroxifosfat). Proteinerna och apatiten finns utanför bencellerna och ger benet dess stadga och hållfasthet. Proteinerna motsvarar armeringen och apatiten betongen i armerad betong.
Utanför benskalet finns hud. Överhuden bildar ett kraftigt förtjockat dött hornlager (består huvudsakligen av proteinet keratin). Det är detta hornlager som man ser när man tittar på sköldpaddan. Överhuden tillväxer precis som vår överhud genom celldelningar i det understa cellskiktet varvid nya döda förhornade celler bildas. Överhuden kan också tillväxa i sidled när sköldpaddan växer. Hornlagret från vissa sköldpaddor kallas sköldpadd och användes förr till prydnadsföremål.
Notera alltså att sköldpaddor inte kan ta av sig sitt skal. Det enda undantag jag känner till är Bamses kompis Skalman, men han är en seriefigur och räknas inte. 2008, 2012.
Anders Lundquist
Till början på sidan
Hur det kommer sig att sköldpaddan kan få plats med huvud, framben och bakben inuti skalet? Vad händer med de organ som blir ihoptryckta då?
Dessa frågor har jag inte sett behandlade någonstans, men logiken säger att svaret måste vara följande. Pansaret är stelt och kan inte utvidgas. Eftersom de inre organen huvudsakligen består av flytande vatten går det inte att trycka ihop dem. Vatten är i det närmaste inkompressibelt (ej hoptryckbart). I stället så trycks lungorna ihop. Lungorna innehåller luft som är kompressibel och lungorna är rätt stora hos många sköldpaddor. Eftersom pansaret är stelt måste sköldpaddorna faktiskt också andas in genom att föra
benen ut ur skalet varvid lungorna utvidgas. De andas ut genom dra in benen i skalet, varvid lungorna trycks ihop. 2001, 2013.
Anders Lundquist
Till början på sidan
Är sköldpaddor på något sätt besläktade med paddor?
Sköldpaddor och paddor är inte särskilt nära besläktade, inte mer än att båda är ryggradsdjur.
Sköldpaddor tillhör, tillsammans med bl.a. ödlor, ormar och krokodiler, klassen kräldjur (Reptilia) bland ryggradsdjuren. Kräldjur kännetecknas bl.a. av att de har inre befruktning, att de lägger stora skalförsedda ägg på land, att de saknar larver och att de har ett kraftigt hornlager på huden som hindrar vattenförluster.
Värt att notera är att fåglarna numera räknas till kräldjuren. Enligt moderna systematiska principer ska alla djur i en djurgrupp härstamma från samma förfader. För att en grupp ska vara giltig ska den dessutom inkludera alla djur som härstammar från denna förfader. Eftersom fåglarna härstammar från dinosaurierna bland kräldjuren, måste de enligt den andra regeln räknas som kräldjur. Av praktiska skäl talar man dock fortfarande ofta om klassen Reptilia med dess gamla innebörd.
Paddorna tillhör, tillsammans med bl.a. grodor och salamandrar, klassen groddjur (Amphibia) bland ryggradsdjuren. Groddjur kännetecknas bl.a. av att de har yttre befruktning, att de lägger små skallösa ägg i vatten, att de har vattenlevande larver som andas med gälar och att de har ett tunt hornlager på huden som släpper igenom mycket vatten. Vissa paddor kan dock ha ett ganska tjockt hornlager. 2011, 2012.
Anders Lundquist
Till början på sidan
 |
Inte en orm, inte en ödla, inte en daggmask, utan framänden av en masködla tillhörande underordningen Amphisbaenia bland fjällreptilerna. Masködlan ovan saknar helt ben, men är ändå inte en orm. Läs om ormar och ödlor i svaret nedan. Det finns en familj masködlor (Bipedidae) som är tvåbenta med mycket korta framben. Av bilden framgår att masködlorna saknar yttre öronöppningar samt att ögonen är små och helt täckta av fjäll. Alla dessa egenskaper är anpassningar till ett grävande liv nere i jorden. Till detta kommer att den massiva skallen gör att huvudet kan fungera som en kil när djuren gräver. Likheten med en daggmask är påfallande. Masködlorna är dock inte växtätare, utan lever på små djur som finns i marken. De finns i de tropiska och subtropiska delarna av Amerika, Afrika och Asien, men i Europa bara på den Iberiska halvön. Djuret ovan har fotograferats i Spanien. Courtesy of Mario Modesto Mata and Wikimedia Commons under this CC License. |
|
Vi kom i diskussion om däggdjur under en fikarast på jobbet. En person hävdade att det finns ormar som definieras som däggdjur. Jag hävdade att ormar tillhör reptilerna eller kräldjuren. Finns det ormar som kan definieras som däggdjur?- Om ormar och andra benlösa repriler.
Du har rätt. Alla ormar är kräldjur (d.v.s. reptiler). De nu levande landryggradsdjuren indelas i huvudgrupperna däggdjur, fåglar, kräldjur och groddjur. Enligt moderna systematik skall dock fåglarna räknas som en grupp bland kräldjuren.
De nu levande kräldjuren indelas i ordningarna fjällreptiler (Squamata), sköldpaddor (Chelonia), krokodilartade kräldjur (Crocodylia) och bryggödlor (Rhynchocephalia). Bryggödlorna är en grupp ödleliknande djur som nu bara finns kvar i form av en enda art, tuataran, som finns på ett par öar utanför Nya Zeeland. Läs om tuataran och dess tredje öga på en annan sida. Förutom de nämnda kräldjursordningarna finns det ett stort antal utdöda, till exempel fisködlor, svanödlor, flygödlor och flera ordningar av dinosaurier.
Fjällreptilerna indelas i underordningarna ödlor (Lacertilia), masködlor (Amphisbaenia) och ormar (Serpentes). Ormarna är alltså nära släkt med ödlorna. Intressant är att flera undergrupper inom ordningen fjällreptiler oberoende av varandra har förlorat benen! Till dessa grupper hör ormarna och masködlorna (en del masködlor har dock behållit frambenen). Masködlorna är grävande djur som inte finns i Sverige. Även vår svenska ormslå har förlorat benen, men den är faktiskt en ödla. Den kallades förr kopparorm, men är alltså inte en orm. 2001, 2011.
Anders Lundquist
Till början på sidan
Till "Svar på frågor"
|
