 |
Detta är det långnäbbade myrpiggsvinet Zaglossus bruijni från Nya Guinea. Det lever huvudsakligen på daggmaskar, i mindre grad termiter, myror och insektslarver. Det fångar bytet med sin mycket långa taggiga tunga. Det saknar, precis som andra kloakdjur, tänder.
Myrpiggsvinen är kloakdjur. Det finns fyra arter av myrpiggsvin. En art lever i Australien och tre på Nya Guinea. Myrpiggsvinen och näbbdjuret är de enda nu levande kloakdjuren. Kloakdjuren är de enda äggläggande däggdjuren. Läs om kloakdjurens elektriska sinne på en annan sida. Courtesy of Jaganath from Encyclopedia of Life under this CC License. |
|
Vad är ett däggdjur? Är däggdjuren de djur som föder levande ungar? Jag vill ha mer fakta om däggdjur. Tack på förhand.
Däggdjur kännetecknas bäst av egenskaper som finns hos alla däggdjur och inte hos några andra djur. Vi jämför här nu levande däggdjur med andra nu levande djur.
Det finns många andra djur än däggdjur som föder levande ungar, läs om levandefödande djur på en annan sida. Dessutom föder inte alla däggdjur levande ungar. Kloakdjuren (näbbdjuret och myrpiggsvinen) lägger ägg, läs om kloakdjuren på en annan sida. Men pungdjuren (t.ex. känguruer och koalor) och de äkta däggdjuren (placentadäggdjuren, moderkaksdjuren) föder levande ungar. Pungdjuren har faktiskt moderkaka (placenta), precis som de äkta däggdjuren. De flesta däggdjur är äkta däggdjur, t.ex. igelkottar, människor, apor, kaniner, ekorrar, hästar, får och hundar. Läs om pungdjurens moderkaka på en annan sida.
Hos alla däggdjur och inga andra djur producerar däremot honan mjölk som mat åt ungarna. Ordet däggdjur kommer av ett gammalt ord för dia, "dägga".
 |
Australiskt eller kortnäbbat myrpiggsvin (Tachyglossus aculeatus). Kloakdjuren har inga spenar. Mjölkkörtlarna mynnar på slät hud. Mjölken avsöndras när huden vid körtlarnas mynningar stimuleras av en unge. Äkta däggdjur och pungdjur har spenar. Courtesy of KeresH from Encyclopedia of Life under this CC License. |
|
Nästan alla däggdjur har en päls med hår bestående hornämnen (keratiner). Vissa däggdjur har förlorat det mesta eller allt hår (t.ex. elefanter, människor och valar), men de härstammar från djur med päls. Elefantungar har päls och en del valungar har hår på nosen. Pälsen fungerar framför allt som värmeisolering. Inga andra djur än däggdjur har päls av hornämnen. Läs om däggdjurens päls på en annan sida.
Nästan alla däggdjur håller en nära nog konstant kroppstemperatur dygnet runt. Ett undantag är den grävande och nästan hårlösa afrikanska kalråttan. Stora variationer i kroppstemperatur förekommer bland annat också hos sengångare och en del ökenlevande däggdjur. En reglerad kroppstemperatur är dock med allra största sannolikhet ett ursprungligt drag hos däggdjuren. Men även fåglarna håller kroppstemperaturen nästan konstant hela tiden, dock vanligen på en högre temperaturnivå. Hos en del däggdjur och fåglar, till exempel igelkotten, sjunker kroppstemperaturen drastiskt när djuren går i dvala, men efter dvalan återställs den igen. Läs om däggdjurens temperaturreglering på en annan sida.
Nästan alla däggdjur har sju halskotor i ryggraden. De få som inte har det har med största sannolikhet förfäder som hade det. Läs om halskotor nedan på denna sida. Däggdjur har djupt rotade tänder. Nästan alla däggdjur har bara två tanduppsättningar: mjölktänder och permanenta tänder. De permanenta tänderna är av fyra typer: framtänder, hörntänder, främre kindtänder och bakre kindtänder. De däggdjur som saknar några eller alla tänderna härstammar från djur med fullständig tanduppsättning. Läs om däggdjurens tänder på en annan sida.
Alla däggdjur har tre hörselben i mellanörat och en underkäke bestående av ett enda ben på varje sida. Inga andra ryggradsdjur har dessa egenskaper. Läs den intressanta historien om hur en käkled hamnat i örat på en annan sida.
De flesta däggdjur har ytteröron. Ett fåtal av dem har förlorat ytteröronen. Inga andra djur har ytteröron.
Däggdjur är ensamma om att ha kärnlösa röda blodkroppar. Läs om röda blodkroppar på en annan sida.
Molekylärbiologiska studier av arvsmassans DNA visar att alla nu levande däggdjur har en gemensam förfader. En sådan djurgrupp kallas monofyletisk.
När det gäller utdöda däggdjur, finns för det mesta bara skelettet kvar. Därför kan vi hos dem inte vara helt säkra när det gäller egenskaper som inte syns på skelettet. 2006, 2016.
Anders Lundquist
Till början på sidan
 |
 |
Överst ses en storfladdermus, den gråhuvade flyghunden (Pteropus poliocephalus), nederst en småfladdermus, barbastellen (Barbastella barbastellus). Man ser att flyghuden spänns ut av armen, inklusive fyra starkt förlängda fingrar (den främsta av dessa i flyghudens framkant), av bakbenen samt hos barbastellen även av svansen. Tummen är fri från flyghuden. Småfladdermössen orienterar sig med så kallad ekolokalisering. Storfladdermössen använder däremot sina välutvecklade ögon, ett fåtal arter har dock en enkel form av ekolokalisering. Läs om storfladdermöss och småfladdermöss i svaret nedan. Fladdermöss är den enda däggdjursgrupp som utvecklat aktiv flygning. Glidflygning har däremot utvecklats av flera däggdjur, hos några gnagare (flygekorrar, taggsvansekorrar) och några pungdjur (pungflygekorrar) samt inom ordningen pälsfladdrare. Läs om ekolokalisering på en annan sida. From Encyclopedia of Life, courtesy of Leo under this CC License (above) and C. Robiller under this CC License (below). |
|
Vad tillhör fladdermössen för djurslag?
Fladdermössen är däggdjur tillhörande underklassen äkta däggdjur (placentadäggdjur, moderkaksdjur) till vilken de flesta däggdjur hör. De bildar en egen ordning bland de äkta däggdjuren. Andra ordningar av äkta däggdjur är t.ex. primater (bl.a. människor och apor), rovdjur (bl.a. hunddjur, kattdjur och björnar), uddatåiga hovdjur (bl.a. hästar och noshörningar) och gnagare (bl.a. råttor och ekorrar). De andra två nu levande underklasserna av däggdjur är pungdjur (bl.a. känguruer och koalor) och kloakdjur (näbbdjuret och myrpiggsvinen).
Det har diskuterats huruvida de tropiska fruktätande storfladdermössen i Gamla Världen (Megachiroptera; bl.a. flygande hundar) möjligen utgör en egen grupp, som inte är närmare besläktad med de mestadels insektsätande småfladdermössen (Microchiroptera). I så fall skulle konsten att flyga ha eventuellt utvecklats två gånger, oberoende av varandra, bland däggdjuren. Men sista budet är att alla fladdermöss har ett gemensamt ursprung. Molekylärbiologiska studier av DNA tyder på detta.
Typiska däggdjursdrag (se det översta svaret ovan) hos fladdermöss är att de har hårbeklädd kropp (vingarna är dock kala). att ungarna diar sin mamma, att de håller en konstant kroppstemperatur på ca 37-38 °C (utom under vinterdvalan) och att de har tre hörselben i mellanörat. 2000, 2017.
Anders Lundquist
Till början på sidan
 |
 |
Två eventuella släktingar till fladdermössen och till primaterna, den ordning som människan tillhör. Läs om detta i svaret nedan.
Till vänster ses en hona av en pälsfladdrare. Det finns bara två arter av dessa däggdjur. De bildar en egen ordning, Dermoptera, och finns i Sydostasien. Notera ungen som kikar fram bakom mammans flyghud. Pälsfladdrarna är skickliga glidflygare och har en mycket välutvecklad flyghud, vars kant löper från halsen, via frambenens och bakbenens tåspetsar till svansspetsen. Bärplanet har således den största möjliga ytan. Till höger ses en spetsekorre. Det finns fåtal arter av dessa däggdjur. De utgör ordningen Scandentia och finns i södra och sydöstra Asien. Notera att spetsekorrarna, trots sin yttre likhet med ekorrar, inte är släkt med dessa gnagare. Courtesy of Lip Kee Yap from Wikimedia Commons under this CC License (left) and James Maughn from Encyclopedia of Life under this CC License (right). |
|
Hej! Jag är en gymnasieelev som har ett litet problem. Jag har hittat i olika källor om fladdermössens ursprung och min fråga till er är då. Vilket ursprung har egentligen fladdermöss och hur har de utvecklats?
Det har skett drastiska förändringar under senare år när det gäller vår uppfattning om däggdjurens inbördes släktskap. Det har att göra med att man börjat jämföra bassekvenser i DNA hos olika däggdjursgrupper. Allt mer DNA-information börjar nu bli tillgänglig.
De äldsta säkra fossilen av fladdermöss kommer från eocen (54-38 millioner år före nutid). Skeletten tyder på att redan dessa tidiga fladdermöss kunde orientera sig med hjälp av ekolokalisering (sonar), precis som de flesta av dagens fladdermöss.
Traditionellt har man ansett att fladdermössens närmaste släktingar bland däggdjuren är spetsekorrarna (se bild ovan), primaterna (halvapor, spökdjur, apor, människoapor och människor) samt pälsfladdrarna (se bild ovan). Data från molekylärbiologiska studier av DNA har gjort situationen osäkrare. I en studie från 2013 placerades fladdermössen långt ifrån de ovan nämnda grupperna i däggdjurens släktträd. Läs om spökdjuren på en annan sida.
Till de mest överraskande resultaten av DNA-studierna hör att flodhästar och valar anses vara nära släktingar. Tidigare trodde man att flodhästarna var närmast släkt med svinen bland de partåiga hovdjuren. Valar, flodhästar och partåiga hovdjur räknas märkligt nog numera till samma däggdjursordning, Cetartiodactyla. Men mer forskning behövs innan vi kan få en helt klar bild av däggdjurens stamträd. 2011, 2016, 2017.
Anders Lundquist
Till början på sidan
Jag har frågat fler kunniga personer men inte fått svar. Vilket är världens vanligaste däggdjur?
Det är det naturligtvis ingen som vet. Men det bör vara ett litet djur, eftersom små djur har högre populationstäthet än stora. Det bör också vara ett djur med stor, gärna världsvid, utbredning. Jag tror att det är den bruna råttan, som finns nästan överallt där det finns människor.
Brunråttan härstammar troligen från norra eller nordöstra Kina. Den kom till Västeuropa 1716 via ett skepp som anlöpte Köpenhamn och till Amerika 1755. Brunråttans släkting, den svarta råttan, kom till Europa redan under medeltiden. Svartråttan finns inte längre i Sverige.
Det är ett rimligt antagande att bruna och svarta råttor orsakat fler människors död än alla krig i mänsklighetens historia. Råttorna och deras parasiter har spritt och sprider ett stort antal sjukdomar, till exempel böldpest, tyfus, trikinos och salmonella. De förstör fortfarande en oerhört stor del av människans spannmålsskördar. 2011.
Anders Lundquist
Till början på sidan
|
Detta märkliga vattenlevande däggdjur är en manat, närmare bestämt lamantinen (Trichechus manatus) från Florida. Den är med här därför att den har sex halskotor, inte sju, läs mer i svaret nedan. Manaten hör till en däggdjursordning som kallas för sjökor eller sirendjur (Sirenia). Till sjökorna räknas manaterna och dugongerna. Sjökorna och valarna är de enda ständigt vattenlevande däggdjuren. Dessa grupper parar sig, föder sina ungar och ger dem di i vatten, till skillnad från säldjuren som måste bege sig upp på land för att fortplanta sig. Notera den diande manatungen på bilden ovan. Läs mer om sjökor på en annan sida. Courtesy of Gaylen Rathburn, from Encyclopedia of Life in the public domain. |
|
Hur många halskotor har en mullvad, sångfågel, svan, giraff, delfin och människan? - Om däggdjurens halskotor.
Nästan alla däggdjur har sju halskotor. Mullvaden, giraffen, delfinerna och människan har alla sju halskotor. Giraffens hals är förlängd, inte genom att den fått fler kotor, utan genom att varje kota är högre. Delfiner och andra valar har förlorat halsen som en anpassning till vattenliv. Men de har fortfarande sju förkortade halskotor, dock ofta sammanvuxna. Manaterna och sengångarna är de enda däggdjur som inte har sju halskotor.
Fåglar har ett mycket varierande antal halskotor. Det största antalet, 25 stycken, anges för svanar. När det gäller det minsta antalet anger en källa nio hos en del små fåglar, medan en annan anger elva hos en del papegojor.
Läs mer om halskotor i artikeln "Varför har nästan alla däggdjur sju halskotor, men fåglar olika många? Om atlaskotans funktioner" på en annan sida. 2014, 2016, 2017.
Anders Lundquist
Till början på sidan
 |
Flodhästens (Hippopotamus amphibius) svans är kort, men den har en märklig funktion. När djuret avger sin avföring, viftar den energiskt med svansen. Då sprids avföringen vida omkring, förmodligen för att markera revir. Courtesy of Gerald and Buff Corsi from the Manzanita Project under this CC License. |
|
Hur många djur har svans? Kan man säga att ormar och andra kräldjur har svans eller är det någon speciell svansdefinition som gäller? Vilka olika funktioner har svansen?
Den kroppsregion som ligger bakom kroppshåligheten hos ryggradsdjur kallas kaudalregion. Det finns alltså inga inälvor i kaudalregionen, men ryggraden fortsätter ut i den. Man brukar använda ordet "stjärt" för en successivt avsmalnande kaudalregion som inte är väl avgränsad från kroppen och ordet "svans" för en kaudalregion som är smal och klart avgränsad. Däggdjur har således svans, medan fiskar, salamandrar och kräldjur har stjärt. Språkbruket är doch inte konsekvent. Man talar om svans hos många kängurur och hos kameleonter, trots att dessa djur har en successivt avsmalnande kaudalregion
Läs om svansars funktioner i artikeln "Vilken nytta har djur av sin svans? Varför har människan förlorat svansen?" på en anan sida. 2016, 2017.
Anders Lundquist
Till början på sidan
|
Ett skelett av en katt. Ryggradens delar är utmärkta med siffror. 1. Svanskotor (kaudalkotor). 2, Korskotor sammanvuxna till korsben (sacrum). 3. Ländkotor (lumbalkotor). 4. Bröstkotor (thorakalkotor) mot vilka revbenen ledar. 5. Halskotor (cervikalkotor) utan revben. 6. Axis, den näst översta halskotan. 7. Atlas, den översta halskotan som ledar mot nackbenet. 8. Nackbenet (occipitalbenet). Notera också att katten är tågångare. Tårnas ben vilar mot underlaget, medan mellanfotsbenen är upprätta. Läs om tåspets-, tå- och hälgångare på en annan sida. Hälbenen sticker ut bakåt i den nedersta av de vinklar som bakbenen bildar. Läs om axis och atlas på en annan sida. Courtesy of and copyright Marc Perkins. |
|
Hur många ben ingår i kattens skelett?
Jag vet inte hur många ben katten har. Men sannolikt kan man inte ange ett exakt antal, eftersom olika individer har olika antal ben. Så är det hos människan.
Man brukar räkna med 206 ben i det mänskliga skelettet, men det är inte en exakt siffra. Antalet ben minskar med åldern, eftersom en del ben växer ihop. Det finns också en hel del individuella variationer. Bland annat finns det i en del senor små runda ben (sesamben) som kan variera i antal hos olika individer. Av sesambenen räknas bara knäskålarna, de största sesambenen, in bland de 206 benen. Flera brosk i struphuvudet som också ofta brukar förbenas ingår inte heller bland de 206 benen. När det gäller katten så är de flesta benen desamma som våra. Men det finns också skillnader jämfört med människan. Katten torde till exempel ha fler ryggkotor. Svansen har ju många kotor som vi inte har. 2001, 2011.
Anders Lundquist
Till början på sidan
Till "Svar på frågor"
|
